Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
16 december 2010 under Noterat | kommentera

Creative Growth movie

Tobias Tobias

Creative Growth är EU-projekt som koordinerats av Regionförbundet Östsam. Här är deras film som försöker illustrera kulturella och kreativa näringar.

Kommentera
14 december 2010 under Noterat | kommentera

Floskelbingo

Emma Emma

Mina studenter spelar ibland ”floskelbingo”. Någon ritar och kopierar upp en spelplan, där de skriver ned alla typiska uttryck och exempel som vi föreläsare brukar använda. Den som först kryssar fem floskler i rad ropar ”Bingo!”.

”Apple”, ”Google”, ”Spotify”, ”kreativitet”, ”entreprenörskap”, ”design”, ”innovation”… är sådana där givna floskler, som ALLA föreläsare använder nuförtiden.

Fast nu behöver de inte längre skapa sina egna spelplaner. I dag skickade en av mina studenter mig en länk till den här iPad-appen, ”Buzzword Bingo”.
Och det är bara att konstatera att min kursplan är i princip identisk med deras spelplan.
Alla buzzwords finns med: ”process”, ”research”, ”creative”, ”design”, ”authentic”, ”trend”, ”digital”, ”brand”, ”framework”, ”solution”… Ha, ha.

Kommentera
9 december 2010 under Noterat | kommentera

Vi älskar årets svensk!

Tobias Tobias

Årets svensk enligt Fokus hör hemma — och är fostrad i — kultursektorn.

Emma känner henne bättre. Min enda koppling är väl att jag typ var den första som skrev om henne som artist, då hon var 16 år, i Expressen — och kanske min mest lyckade formulering någonsin (bortsett från det klyschiga): ”Frågan är inte om hon kommer bli stor — utan hur stor.

Se nedan från The Letterman Show. Svenska Institutet, notera hur ”Sweden” upprepas av värden både i början och i slutet.

Om vi ser på hennes roll som kulturföretagare finns det mycket att lära:

  • Testa nya modeller som med årets tre albumsläpp plus ett summerande album. Men också att följa sin egen takt: om det kommer ett kreativt rus, så fånga det oavsett gängse branschstandarder för hur mycket nytt som kan släppas på ett år.
  • Långsiktigheten. Bakom hennes framgång — och fantastiska scenframträdanden — ligger oerhört mycket övning och erfarenhet. Jag har själv följt med henne på turné i Blekinge- och Smålandsskogar där hon som 17-åring tvingades hantera en publik som skrek skällsord och mest var intresserad av krök och varandra. Men hon har fortsatt och fortsatt.
  • Integriteten, vilket vi på forskarspråk skulle kunna formulera som att detta kulturella kapital ligger till grund för de kommersiella framgångarna.
  • Kvalitet. Hon har onekligen blivit en lysande artist och låtskrivare.

Framför allt: wow!

Kommentera
9 december 2010 under Noterat | kommentera

Svenska politiker debatterar med Imperiet-referenser?

Tobias Tobias

England har onekligen några saker som är lättälskade. De snabba, underhållande debatterna till exempel. Eller det starka och stolta förhållandet till sin populärkultur.

I klippet förenas dessa delar när premiärministern David Cameron får en fråga från labourpolitikern Kerry McCarthy då hon droppar The Smiths-låtar. Och — Cameron svarar, direkt och onekligen vitsigt.

Skulle svenska politiker kunna droppa referenser till, säg, Imperiet, eller Eldkvarn? På sin höjd Gyllene tider kanske. (Jämför här.)

Kommentera
8 december 2010 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Peter Sunde: ”Det behöver bli enklare att ge ekonomiskt stöd på nätet”

Tobias Tobias

En av talarna på konferensen Generator i Piteå var Peter Sunde, som har blivit känd över hela världen för sin tidigare roll som talesperson för The Pirate Bay (TPB).

Bara någon vecka efter konferensen blev han dömd i hovrätten, tillsammans med Fredrik Neij och Carl Lundström, för sitt engagemang i fildelningssajten. Fängelsestraffen sänktes för de tre medan skadestånden höjdes. Domen kommer dock att överklagas till HD.

Men det var inte som TPB-representant han gästade Generator, utan för sitt nya projekt som är mikrobetaltjänsten Flattr. Ett projekt han nyligen vann priset för ”Europas bästa startup 2010” som delas ut av tekniksajten Techcrunch.

Seminariet med honom, Scott Cohen (The Orchard) och Joppe Pihlgren (Docenterna och Tillväxtverket/KK-stiftelsen) blev ett av de mest hetsiga och publikinbjudande jag varit med om i sådana sammanhang — där samförstånd annars brukar ligga som en våt filt över alla. Uppfriskande, roligt och bra med så många synpunkter.

Jag gjorde några inspel själv, som att synen på kreatören för det första motsvarar 1800-talets (det ensamma geniet) och därmed inte erkännande av kreativitet som en kollektiv process, och för det andra att den där kreatören eller konstnären som inte har lust eller kompetens att bygga sin fanbase (dessutom på förhand) och navigera bland alla nya hjälpmedel kommer vara en stor förlorare framåt.

Hur som helst är tjänsten Flattr mycket intressant — och Kulturekonomi börjar den här veckan att använda den (se knappen längre upp till höger). Inte för att jag tror att vi kommer tjäna grova pengar… haha… men för att testa och inte minst för att ”flattra” andra. Man behöver nämligen själv ett konto hos Flattr för att kunna stödja andra, men det är enkelt att göra och fungerar för både privatpersoner och organisationer. Minimiinsättningen är 2 euro per månad och fördelas ut proportioneligt till dem som du väljer att berömma och stödja utifrån hur man har klickat.

Vad är syftet med Flattr?
Att hjälpa människor att enkelt stödja saker/personer de tycker är viktiga. Flattr ger en äkta ett-klickssystem för att ge ekonomiskt stöd.

Vem ser du helst kommer att använda Flattr?
Alla som på något sätt hamnar utanför en normal finansieringsmetod. Alla som förstår värdet i att saker finns tillgängliga!

Ser vi en utveckling på nätet där vi går mot att betala mer?
Jag tror att vi behöver en utveckling på nätet där det är enklare att stödja ekonomiskt. Det är ett av de stora problemen – allt blir enklare att sprida förutom pengar.

Du har varit talesperson för The Pirate Bay. En del kan noga uppleva det som märkligt att du i det sammanhanget propagerade för gratis fildelning, men nu bygger en betaltjänst. Hur tänker du?
Jag tycker att Flattr och TPB hamnar i precis samma kategori – ta bort mellanhänder som inte tillför något utan bara tar mycket betalt. Flattr kan exempelvis vara en finansieringsmodell för gratis fildelning. Det är ett verktyg, precis som TPB, för att dela information, men i Flattrs fall är informationen specifikt pengar och uppskattning.

I hovrättens dom mot The Pirate Bay så fick ni fängelsestraffen sänkta men skadeståndskraven höjda. Du har kallat domen förkastlig. Varför?
Det kommer jag nog gå in på noggrannare framöver i överklagan till HD. I stora drag så väljer rätten att tolka lagen på ett sätt den inte var skapad för, dessutom så har det försvunnit en del bevismaterial som de borde känna till som leder till att såväl jag som Carl Lundström får ansvar enligt rätten.

Kommentera
7 december 2010 under Noterat | kommentera

Presenter

Emma Emma

Jag har någon gång skrivit en krönika om alla presenter man får som föreläsare (tyvärr har den försvunnit i mängden – jag är uppe i ett par hundra krönikor efter tio och ett halvt år som krönikör i Dagens Industri…).

Jag har ett helt skåp med vaser, prydnadssaker och annat som jag har fått, och som är jättebra att ha när man själv ska gå bort.

Men egentligen blir jag mycket gladare över presenter som den här, där jag hjälper till att bygga hus i Kongo, som jag fick när jag föreläste för konsultbolaget Preera häromdagen:

Kommentera
7 december 2010 under Noterat | kommentera

Så finansierades kulturen 2009

red red

Kulturrådet släppte nyligen en rapport över kulturens finansiering. Förra året satsade stat, kommuner och landsting tillsammans 23 miljarder kronor på kultur. Det är en förhållandevis liten del av den totala budgeten, cirka en procent av statens och landstingens budget och två procent av kommunernas. Skillnaderna mellan olika delar av Sverige är dock stora. Kommunerna satsar från 400 till 2000 kronor per invånare och även mellan landstingen skiftar det relativt mycket, Västra Götalands län ger mest, 623 kronor, och Stockholms län ger minst, 177 kronor.

Vad det satsas på har inte förändrats nämnvärt sedan förra året. Staten ger framför allt pengar till folkbildande insatser, landstingen till scenkonsten och kommunerna till folkbiblioteken. Tilläggas kan även att hushållen spenderade 45 miljarder kronor på kultur.

>>Ladda ned rapporten ”Kulturens finansiering 2008-2009: Kulturen i siffror 2010:7″.

Kommentera
6 december 2010 under Noterat | kommentera

Goldin + Senneby på IFL Handelshögskolan

Emma Emma

Ett av höstens mer spännande projekt har varit konstnärsduon Goldin + Sennebys projekt Nordenskiöldsmodellen, som har ägt rum på och i samarbete med IFL Handelshögskolan.

I receptionen på IFL har själva ugnen stått, utlånad från Nordiska Museet. Peter Hägglund, vd på IFL Handelshögskolan, deltog själv med en föreläsning i första delen, och ser den här typen av konstprojekt som väsentliga för att förstå hur modeller inte bara avbildar, utan också skapar vår verklighet:

”De finansiella modellerna har haft en enorm betydelse för hur vårt samhälle utvecklats de senaste fyrtio åren. Se bara hur Black & Scholes skapade optionsmarknaderna, eller hur kassaflödesmodellen påverkat aktiemarknaden. Konsten har möjlighet att säga oss något ytterligare om hur modellerna bygger vår värld”

Kommentera
6 december 2010 under Noterat | kommentera

E-böcker på bibliotek

red red

Det pågår några diskussioner kring e-böcker. En handlar om momssatsen, eftersom e-böcker beläggs med 25 procent moms och tryckta böcker 6 procent. Frankrike presenterade häromveckan att de kommer sänka momssatsen även för e-böcker.

En annan diskussion handlar om bibliotekens e-boksutlåning. Mikael Petrén, chef för Virtuella Enheten på Stockholms Stadsbibliotek, menar att det saknas en hållbar modell för hur en reglering och utlåning av e-böcker ska gå till. Det är förhållandevis dyrt för biblioteken att låna ut e-böckerna och de har inte kontroll över kataloginnehållet. Marknaden är även avvaktande på grund av risker för illegal spridning.

Svensk Biblioteksförening har inlett samtal med Sveriges Författarförbund och Svenska Förläggareföreningen för att bland annat diskutera e-boken. Det finns flera knäckfrågor för biblioteken men de kan sammanfattas i tre punkter enligt Henriette Zorn som skriver i Biblioteksbladet [.pdf sid. 8]:

  1. Affärsmodellen. Frågor som vad betalar man för, vem som betalar till vem och hur kostnaden kan kontrolleras utan att tillgången till boken samtidigt begränsas.
  2. Urval. Vem styr vad biblioteken har tillgång till.
  3. Tillgängligheten och användbarheten. Vilken läsplattform, exempelvis en läsplatta eller en mobiltelefon, som behövs.

Zorn menar att bibliotekens intresse kolliderar med förlagens affärsmodeller som vill nå konsumenter utan mellanled. Idag är det förlagen som avgör vilka titlar biblioteken får tillgång till i e-boksformat. Elib är en av de ledande e-boksleverantörerna och det företag som administrerar e-boksutlåningen för biblioteken. För varje utlån av e-böcker betalar biblioteken tjugo kronor varav hälften går till Elib och resten till förlagen.

I USA används ett system som företaget Overdrive står för som innebär att en licens köps av biblioteken för varje digital bok. Boken laddas ner av låntagaren och den kan läsas offline. Först efter lånet avslutats kan boken lånas vidare och det fungerar i princip som vid utlåning av en fysisk bok.

Rasmus Fleischer har på Copyriot skrivit flera inlägg som rör problem med e-boksutlåning. Han diskuterar bland annat hur skattepengar används i samband med e-bokslån, gränssnittet och begränsningen till operativsystemen för Windows och Mac och framför allt att det nuvarande systemet innebär problem för bibliotekens möjligheter att bestämma över sin katalog.

Biblioteken har en viktig funktion i dagens samhälle. I och med att samhället förändras med att tryckta medier blir digitaliserade är det nödvändigt att även biblioteken följer med. Det är alltså flera problem som finns och det är många aktörers intressen. Det är därför mer än välkommet att en diskussion nu börjat.

Se även Publit som sammanfattat och samlat intressanta länkar.

Kommentera
4 december 2010 under Noterat | kommentera

Gordon Gekko och en cirkusdirektör på Handels

Emma Emma

De senaste veckorna har pendlat mellan högt och lågt, mellan skam och skratt, mellan lycka och ångest.

Frågan är om det inte är kontrasterna som gör livet så rikt.

Som när jag talade på Handels Homecoming härom veckan; om vikten av att inte ENBART tänka i finansiella termer, utan också ta hänsyn till sociala, kulturella, ekologiska och andra faktorer.

Jag tyckte själv att det var lite fånigt förutsägbart, men blev – till min förvåning – istället hårt och aggressivt angripen av en alumn. Han menade att jag inte hade förstått någonting och att företags enda syfte var att tjäna pengar. Själv var han minsann framgångsrik finansman.

Några alumner kom visserligen fram efteråt och tyckte att det var urkul att vi hade hyrt in en skådespelare för att ”gestalta girigheten”, en Gordon Gekko/Patrick Bateman. Men i ärlighetens namn var det hela rätt obehagligt och jag blev illa berörd. Och lite rädd.

Därför var jag också orolig över att på nytt ställa mig på scen i veckan, på ett annat sådant där officiellt handelsarrangemang. Den här gången handlade det om att hålla ett middagstal till Jacob Wallenberg, som i torsdags fick pris som Årets forskningsfrämjare. Pristagaren själv, liksom övriga talare under ceremonin och middagen, syns här bredvid (och nej, jag passar inte in, men det är å andra sidan min vardag).

Jag kunde förstås inte hålla mig från att berätta om den gången då jag av misstag tog Jacob Wallenberg för att vara cirkusdirektör (en sann, om än för mig lite pinsam, historia). Det uppskattades inte av alla. Så talar man inte till en direktör av hans dignitet. En kollega skickade ett mejl på natten till mig, där han skrev att han aldrig kunde avgöra om jag var allvarlig eller ironisk. Jag var varken eller.

Festföremålet själv, som jag hade till bordet, verkade dock inte alls ta illa upp, utan pratade glatt om vikten av kultur och vikten av att inte vara för enbent som ekonom. Jag håller helt och hållet med honom.
Och själv ser jag ju inte heller titeln Cirkusdirektör som något negativt.
Tvärtom.

Kommentera