Den här veckan släpps den antologi som jag och Sven Nilsson sammanställt, ”Framtiden är nu”. Som alltid är det intressant att se hur nya böcker blir mottagna. Själv har jag lärt mig mycket i det här arbetet. Drygt trettio forskare och skribenter har utifrån olika perspektiv och med olika teman tagit sikte mot år 2040.
Varje dag publicerar vi nu ett kapitel på nätet. I går var det Sven-Eric Liedmans breda svep om tekniken och människan. Idag är det Daniel Johansson diskussion om internet: han spår att vilda västern-åren är över och att nätet framåt snarare blir en påbyggnad, men att det leder mot en impulsekonomi. En utmärkt läsning för den som vill förstå nätets framtid.
Missa inte heller Nicklas Lundblads kapitel om kunskap imorgon. Jag ville att han skulle skriva på temat om Google gör oss dummare och han svarar – vår gemensamma och tillgängliga kunskap aldrig varit större. Mängden information dubbleras var 18:e månad och de flesta av oss är med och kommenterar, kompletterar, delar och sorterar. Det innebär att våra kunskapsinstitutioner står inför en enorm utmaning. Anders Mildner har redan hunnit läsa och diskuterar vidare.
I slutet av veckan är det intressant att ställa Nina Wormbs diskussion om public service (på torsdag) mot Daniel Sandströms om tidningar (på fredag).
Se även på Kulturnyheterna imorgon (eller på torsdag) då Annina Rabe, Jenny Johannison och Jan Åman intervjuas om sina kapitel.
I onsdags firade vi releasen av boken i Stockholm i samarbete med Pressklubben Verket. Johanna Koljonen ledde en diskussion med mig, Vanja Hermele och Sverker Sörlin. Det blev mycket snack om kulturpolitik, även om boken också handlar om annat. Nedan kan ni se en kort intervju med Johanna strax efter samtalet. Hon kommenterar bland annat att jag – på frågan om vad vi alla gör om trettio år – nämnde sånt som ”EU:s kulturminister” och ”tennisspelande poet”. Men det kan vi ta en annan gång.