Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
29 oktober 2010 under Analys | 2 kommentarer

Om branschorganisationer (välkommen Musiksverige)

Tobias Tobias

En ny intresseorganisation har presenterat sig i veckan, Musiksverige, som tar på sig rollen att företräda musikbranschen. Organisationen är resultatet av en diskussion som pågått i många år och med många blickor mot hur en brittisk motsvarighet formerat sig.

Det märkliga är egentligen att det dröjt så länge för svenska organisationer och bolag som sysslar med musik att organisera sig. Inte minst i Sverige, då vi har en lång och stark tradition av att placera människor och företag i organisationer och branscher.

Jag har funderat en del kring den här typen av organisering, mycket med anledning av vad begrepp som upplevelseindustrin samt kulturella och kreativa näringar fyller för funktion. Ihop med en forskare på Handelshögskolan i Stockholm skrev jag en rapport för KK-stiftelsen om branschorganisering – apropå programsatsningen upplevelseindustrin – och vi valde att jämföra med hur andra branscher ”bildats”. Det teoretiska ramverket byggde på institutionell teori där legitimitet är ett nyckelord. Särskilt undersökte vi verkstadsindustrins historia.

Slutsatserna handlade om, såvida jag minns rätt (jag skriver på ett plan nu utan uppkoppling) om att från ett internt perspektiv måste en bransch- eller intresseorganisation definiera en tydlig uppgift som dessutom anses så viktig och överordnad andra konkurrerande intressen, att individer och företag vill arbeta för denna uppgift (eller ett fåtal). Från ett externt perspektiv måste organisationen och/eller branschen betraktas som naturlig av omvärlden, inte minst av media men också av andra organisationer, särskilt motparter. Verkstadsindustrin bildades som ett svar på de fackliga rörelserna och det gemensamma intresset handlade då om kollektiva förhandlingar.

Upplevelseindustrin såsom branschbegrepp föll egentligen på båda kriterierna och insatserna för att främja bildandet av en ny branschorganisation lades ner. Att begrepp som kulturella och kreativa näringar ändå bitit sig kvar har snarare andra anledningar, vilket är en annan historia. Forskaren, för övrigt, heter Svenne Junker och är nu handläggare på intresseorganisationen Naturskyddsföreningen.

Det handlar alltså inte om vad som är rätt eller fel när det gäller gränsdragningar och vilka som borde ingå. Utan resultatet mangslas snarare fram av en krass verklighet som handlar om legitimitet, resurser och prioritering av intressen.

Livekulturen – både de stora bolagen och mindre arrangörer – saknas till exempel i Musiksverige. Utan att ha insyn så gissar jag på att det beror på att ”livebranschen” inte har valt att organisera sig lika starkt som skivbolagen via Ifpi. Incitamenten har saknats. Giganten Live Nation har ju haft som tradition att vara en sluten organisation. Det finns – har funnits? – ett festivalnätverk, men det verkar också mest ha verkat internt.

Att Musiksverige till slut kommer till stånd beror ändå på att de gemensamma intressen upplevs som viktigare än de som är specifika för olika organisationer och bolag. Upphovsrätten beskrivs förstås som en viktig fråga för den nya organisationen. Att, som man skriver, prata med en enad röst är förstås omöjligt i alla frågor, men kanske en samlad i vissa.

Själv hoppas jag att det inte bara blir upphovsrättsfokus utan även utrymme för att ta det breda perspektiv som ofta saknas, och som breda branschorganisationer verkligen kan få mandat att påverka. Jag tänker främst på hur musikindustrins påfyllning av verksamma och storlek på kundkrets hör ihop med amatörkulturen, bland annat möjligheter att få öva och visa upp sig i stadsrummet (inte bara arenor) och i skolor, samt det generella intresset för musik (utifrån förvärvad smak-teorin).

Jag tror också att en annan förklaring till tillkomsten av Musiksverige är – utifrån det externa perspektivet – att framför allt politiken men också media sökt efter en samtalspart i diskussioner om fildelning och upphovsrätt. På så sätt är Musiksverige en reaktion, inte en aktion, utav det politiska samtalet i Sverige där politiker sökt sig till branschföreträdare. ”Musikbranschen”, när politiker har velat träffa den, har ju varit ett myller av olika organisationer som knappt någon förstått sig på.

PS. En sidonotering apropå rätt eller fel. På motsvarande sätt är det när statistisk ska sammanställas. Det finns inte en sanning, utan definitioner styrs av intressen som i sin tur påverkas av tid och plats. I Italien, exempelvis, är det självklart att måltid och mode inkluderas i cultural industries, medan andra europeiska länder inte vill ha det så när en europeisk definition diskuteras. Dessutom påverkar realistiska och pragmatiska avvägningar, till exempel hur registerdatasystemet är uppbyggt, hur en modell som håller för uppdatering ska konstrueras samt vad det kostar att bli mer detaljerad i förhållande till nyttan.

***

Uppdatering — andra bloggar i ämnet:

  • Rasmus Fleischer på Copyriot har skrivit två inlägg. I detta kommenterar han det här inlägget och länkar till sitt förra.
  • Anders Mildner utgår på sin SvD-blogg från upplösningen av amatörer och professionella.
Kommentera
27 oktober 2010 under Bok, Noterat | kommentera

Pusselbiten som kulturutredningen saknade

Tobias Tobias

Min medredaktör, kulturanalytikerveteranen Sven Nilsson, har talat om boken som pusselbiten som vi tyckte att kulturutredningen saknade, nämligen utmaningarna framåt, inte bara bakgrundsbeskrivningen.

Boken är antologin Framtiden är nu där vi samlat drygt 30 forskare och andra experter och blir Swecults andra årsbok. Läs mer på Volantes sajt om författarna och deras ämnen.

Boken släpps 25 november med release i Stockholm 17 november och kanske något mer i Malmö. 31 januari äger sedan Swecults stora konferens rum i Stockholm. Boka in den dagen! Jag återkommer med mer information – och boken kan redan nu förbeställas (skickas då två veckor innan den kommer ut i handeln).

Undertiteln är Kultursverige 2040. Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Det var ungefär vad vi ville att författarna skulle ta itu med. De identifierar därmed utmaningarna framåt inom drygt trettio områden som rör kulturen, medierna, nätet och samhället med år 2040 som imaginär horisont. Från urbanisering till upphovsrätt och utbildning. Från kunskap till kreativa miljöer. Gör internet oss dummare? Hur ska staden utvecklas? Hur ska landsbygden överleva? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Behövs bibliotek? Varför är platsen viktig när allt kan digitaliseras? Vilka är hjältarna i framtidens kulturliv?

Vad vi kommer fram till? Några saker, bland annat platsens betydelse samt kulturpolitikens marginalisering och trögrörlighet samtidigt som våldsamma förändringar slår mot vissa sektorer.

Boken är också en fortsättning inom ramen för ett av mina stora, kontinuerliga projekt som jag sysslat med sedan förra hösten, nämligen en samtids- och framtidsanalys. Förra året gjorde jag och Anders Rydell Noll Noll: decenniet som förändrade världen, en bok som från ett populärkulturellt håll summerade nollnolltalet. Det var en tillbakablick och nya boken en framåtblick. Tillsammans utgör de en träffsäker samtidsanalys.

Temat framtid är över huvud taget vanligt i höst och vinter i många sammanhang. Det verkar som att det är dags att se framåt. Valet är avgjort — kulturminister och näringsministern sitter kvar — så nationella satsningar ligger kvar. Efter en tid av reflektion över vad som egentligen hände under nollnolltalet — finanskris, klimathot, terrorspel — så verkar vi vara redo för visioner igen och en ny kulturpolitisk struktur är på ingång. På många håll knådas det just nu på nya kulturplaner för att matcha samverkansmodellen. Många organisationer är tvungna eller tar tillfället i akt att se över sin situation.

Kommentera
25 oktober 2010 under Noterat | kommentera

Tack Gävle! (Nu är vi igång)

Tobias Tobias

Emma och jag startade vår turné i onsdags i Gävle — och det är bara att tacka deltagarna där för begåvade och engagerade inspel genom hela dagen. Riktigt bra och positiv energi i rummet.

Rubriken för seminariet var ”Framtidens företagande”, men vad vi framför allt ville göra var att diskutera hur man från ett företagsfrämjandeperspektiv kan utveckla företag och individer i kultursektorn och de kulturella och kreativa näringarna. Jag började med en bred omvärldsanalys — de största trenderna bakom förändrade konsumtions- och produktionsmönster — och Emma tog vid utifrån ett mer filosofiskt och sociologiskt perspektiv.

Under dagen i övrigt hade vi besök av tre företag från regionen och hörde andra exempel från publiken. Jag och Emma talade dessutom under rubriker som ”Så funkar det”, ”Vem tjänar pengar?”, ”Varför just nu?” och ”Kapital är inte bara pengar”. Medverkade gjorde bland andra folk från ALMI, Etablera, banker och Regionförbundet Gävleborg, liksom kulturchefer och näringslivschefer.

Det är inom ramen för projektet KKN — med regionförbunden i Dalarna, Gävleborg och Värmland — som vi besöker tre platser. Vi har varit där tidigare och gästat ALMI-kontor. Ett resultat av vårt arbete är rapporten ”Gungor och karuseller” som jag hoppas vi kan lägga ut här snart.

På onsdag blir det Falun och i nästa vecka Karlstad. Sedan får vi se om det blir ytterligare platser. Det känns som att jag och Emma har hittat en bra form här.

Vi körde tre olika övningar: rockfestivalen, nycirkusen och mobilspelet.

Deltagarna. Inte publiken.

Vad deltagarna nämnde som saker att ta med sig.

Kommentera
22 oktober 2010 under Noterat | 1 kommentar

Hemslöjd

Tobias Tobias

På väg till mitt första styrelsemöte med Nämnden för hemslöjdsfrågor. Samma dag som Expressen på sin etta och på ledarplats frågar vad det här är för något?

Slask och nollgradigt. Bussar inställda och taxibolaget som jag först ringer säger att det tar några timmar innan vi kan få en bil.

Hur som helst ska det bli intressant att få veta mer. Nu kan jag knappt mer än Expressen om vad myndigheten gör. Men intresse för hemslöjdsfrågan finns onekligen nu. Se bild från tidningsstället där vi står och väntar.

Kommentera
22 oktober 2010 under Rapport | kommentera

NY RAPPORT/Tillgänglighet till kultur för Europas ungdomar

red red

I en ny rapport från EU-kommissionen har olika nationella strategier för att säkerställa tillgängligheten till kultur för ungdomar, 15-24 år, analyserats. Fokus har varit att analysera tillgängligheten utifrån två perspektiv; dels från ett perspektiv på ungdomarna som användare, köpare, konsumenter och publik och dels ett perspektiv på ungdomarna som utövare och skapare av kultur.

I rapporten konstateras att ungdomar får tillgång till kultur både genom traditionella institutioner (kulturarvsplatser, museum, teatrar etc.) och andra mer informella kanaler. Politiken och strategierna i EU-länderna berör dock nästan uteslutande den förra och lagar som skulle kunna behandla ämnet existerar i stort sett inte. I stor utsträckning behandlas tillgänglighet till kultur i politiken som något som är relaterat till fritiden.

Några av de viktigaste slutsatserna i rapporten är att; ungdomar inte är en homogen grupp utan har olika behov beroende exempelvis på var de bor; ekonomisk situation, geografiska avstånd och tid är de huvudsakliga hindren för tillgängligheten; intresset för ungdomars tillgänglighet till kultur ökar på alla politiskt administrativa nivåer och det behövs mer forskning om vad ungdomarna själva anser i frågan och deras syn på framtiden.

Rapporten [.pdf] är omfattande och innehåller förutom analysen även intressanta exempel från olika länder och ett flertal konkreta råd till beslutsfattare på olika nivåer och civilsamhället om hur de kan förbättra ungdomarnas tillgänglighet till kultur. Läsning som är ett måste för alla som arbetar med denna typ av frågor.

Kommentera
18 oktober 2010 under Noterat | kommentera

Ses vi?

Tobias Tobias

Tack och lov för min resebyrå, för den här veckan startar höstturnén på allvar. Tack och lov också för några nya fantastiska album som släppts (Håkan Hellström och Säkert!). Blir lysande resekamrater.

Förutom Emma förstås. Vi börjar på onsdag i Gävle en serie om tre heldagar; de följande sker i Falun och Karlstad. Vi ska tala för de olika länens ALMI-kontor och övriga företagsfrämjare där, som en del av projektet KKN.

Det ska bli väldigt spännande. Dels för att den lokala uppslutningen och uppbackningen är på topp. Dels för att det faktiskt är första gången som vi talar tillsammans.

Verkar det inte över huvud taget vara mycket som sker i höst på temat kulturekonomi och kulturella och kreativa näringar? Jag har aldrig tackat nej till så mycket — sorry! — vilket utöver några mycket spännande utredningsuppdrag just nu, också beror på att min småbarnssituation begränsar resandet.

På tisdag blir det Norrköping då jag tala på ”Creative Growth in Europe”, en europeisk konferens. Temat för mitt föredrag är ”hur går vi vidare?”, vilket förstås är triggande och ligger i linje med övrigt som jag sysslat med senaste halvåret, bland annat den kommande antologin Framtiden är nu. Kultursverige 2040. Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Konferensen i Norrköping äger rum dagen före projektet KRUT:s slutkonferens, men då är jag som sagt i Gävle ihop med Emma.

Sedan rullar det på med stopp i Luleå (29 okt) och Östersund (12 nov) innan Generators stora konferens äger rum, 22-23 november. Programmet har börjat ta form och jag har fått en intressant uppgift — i linje med det som jag nämnde ovan.

Det finns mycket mer att berätta om allt detta. Så vi hörs. Och ses förhoppningsvis också.

Kommentera
12 oktober 2010 under Analys | 1 kommentar

Web is dead

Tobias Tobias

De ledande tidningarna för att sätta finger på vad som sker just nu har tagit upp ett liknande tema. Vi rör oss från öppenhet på nätet till slutenhet. Det blir enklare att ta betalt för kultur och tjänster, men det sker också på bekostnad på något.

Texten The Web is dead pryder omslaget till Wireds septembernummer 2010. Efter närmare två decennier av World Wide Web har cirka en kvarts miljon applikationer som Skype, peer-to-peer och Twitter utvecklats. Chefredaktören Chris Anderson nämner distinktionen mellan den helt öppna webben och halvslutna plattformar. Att använda internet behöver alltså inte vara liktydigt med att använda webben; olika typer av internettjänster nås allt oftare genom att använda appar i stället för en webbläsare.

Michael Wolff som också skriver på temat, nämner att webben konstruerades av ingenjörer och inte av redaktörer och att HTML-konstruerade webbsidor inte är så bra ur annonssynpunkt.

I The Economist står det i artikeln ”The Web’s Wew Walls” om tre olika typer av murar, ”Walled wide web”. Det anses att internets öppenhet är hotat. Den första muren är nationell, där Kina tas som exempel genom att det genomförs  en gedigen kontroll av internetlänkar och internettrafik. Den andra typen av mur är walled gardens där Facebook kan tas som exempel med slutna, interna meddelandesystem. Den tredje typen av mur är att det finns oro över att nätverksoperatörer (network operators) kan sluta avtal med innehållsleverantörer (content providers) som kan leda till att webbsidor som är villiga att betala gynnas.

Denna utveckling med fler slutna nätverk kan, som antyds i The Economist, hota internets grundläggande principer om öppen och fri tillgång till information som kan nås via sökmotorer. Författarna i Wired har ett mer neutralt förhållningssätt. Att vissa bolag som är ekonomiskt starka ska gynnas och de som inte är det missgynnas kan såklart ifrågasättas.

Öppenheten på internet, som var grundläggande från början, kanske kommer att leda till mer slutenhet. I väst är det marknadsekonomin som är den ledande ekonomiska strukturen. Det som inte är lönsamt i den fysiska verkligheten har svårt att klara sig. Vi kanske ser en början på en utveckling för internet, där liknande principer kommer att råda i den virtuella verkligheten som i den fysiska verkligheten, eller så är vi redan där.

Hur som helst ser vi ett mer moget och beräknande internet ta plats. Forskaren Daniel Johansson beskriver det i den kommande antologin ”Framtiden är nu” som att internet har passerat åren av ”vilda västern”. Nätets framtid handlar om påbyggnader och de företag som är stora idag — Google och Facebook — kommer hänga kvar på samma sätt som vi vant oss vid Ford och Coca-Cola.

Kommentera
8 oktober 2010 under Analys, Noterat | kommentera

Det bubblar — men vi är bara i början

Tobias Tobias

Det bubblar i bokbranschen. Diskussionen tilltar och på riktigt verkar man i Sverige ha förstått att digitaliseringen kommer ha en reell förändring. Det handlar mycket lite om läsplattor i sig, utan också om att tillgängliggöra gamla arkiv och inte minst förlagens roll framåt. Momsfrågan har också hakats på (6 procent för en tryckt bok, 25 procent för en e-bok).

Apropå att ha arkiven digitaliserade — om Norstedts hade varit redo på så sätt med nobelpristagaren Mario Vargas Llosa hade böckerna kunnat säljas idag. Bara några hundra ex fanns i lager vid beskedet och nu dröjer det två veckor innan nytrycket är klart.

Någon eboksutgivning finns inte heller förberedd. Det beror knappast på att utnämningen var oväntad, utan på att gamla avtal sätter stopp för att agera fritt på det här området. De svenska förlagen har börjat med sina egna författare och avtal för digital utgivning av utländska författare släpar efter.

Under bokmässan såg jag för övrigt Norstedts försök med iPad (som alltså inte är släppt än i Sverige). I det fallet var utgångspunkten en barnbokskaraktär och det var inte böckerna som omformats för plattan (eller ”paddan” som den kallas av entusiasterna). I stället var det snarare ett spel och en samling, slags digitala pysselböcker. Det vill säga för att bygga karaktärerna i syfte att sälja böckerna i en annan ände.

Här är ett av inläggen i diskussionen.

Kommentera
5 oktober 2010 under Noterat | kommentera

Oförändrat

Tobias Tobias

Lena Adelsohn Liljeroth kvar som kulturminister. Likaså näringsminister Maud Olofsson. Det innebär att de insatser som byggts upp kring kulturella och kreativa näringar och kulturentreprenörskap lär fortsätta.

Likaså regionaliseringen.

Det ska bli intressant att se om det förnyade förtroendet innebär några verkligt nya — kanske radikala? — initiativ. De flesta verkar inte tro det (läs till exempel DN:s Björn Wiman). Här uttalar jag mig själv i morgonens Kulturnytt/P1.

Vid regeringsförklaringen talade statsminister Fredrik Reinfeldt om regeringens mål med kulturpolitiken. Den kulturpolitik som alliansen gick till val på ligger fast. Citat nedan från Kulturnytt:

– Vi vill att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och oberoende kraft med yttrandefriheten som grund. Med utgångspunkt i kulturens frihet och egenvärde ska vi stärka dess betydelse i samhället och verka för att den kommer fler människor till del, oavsett bakgrund och förutsättningar. För att öka möjligheter för barn och unga att ta del av kulturupplevelser så utökas skapande skola till att omfatta hela grundskolan. Vi bär alla ett ansvar för att trygga våra gemensamma minnen, ett särskilt ansvar bär våra kulturarvsbärande institutioner; arkiven, biblioteken och muséerna. Möjligheterna att ta del av ett rikt kulturutbud i hela landet ska värnas.

Kommentera
1 oktober 2010 under Noterat | kommentera

350 synpunkter på grönboken

red red

Arbetet går vidare med Kommissionens grönbok “Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn” [.pdf] som publicerades i våras och som Kulturekonomi sammanfattade. Remisstiden gick ut under sommaren och nu finns de 350 inkomna svaren tillgängliga på nätet – cirka 50 av dessa kommer från privatpersoner och övriga från olika organisationer.

Grönboken ska även ses inom det större sammanhanget för EU med framtagandet av en strategi för 2020 där kultur är en viktig pelare.

Kommissionen har nyligen även begärt in remissvar på det framtida kultur- respektive medieprogrammet som ska börja gälla efter 2013. Utformningen av de båda programmen befinner sig i tidiga skeden och samråden syftar till att få in åsikter om vilka mål som ska ställas, aktiviteter som ska genomföras och vilken typ av stöd som ska ges. Samrådet för kulturprogrammet är öppet till och med 15 december och för medieprogrammet går samrådstiden ut den 30 november.

Och apropå kreativitet… det här är hur den ansvarige EU-kommissionären Androulla Vassiliou presenterade grönboken.

Kommentera