Det är inte du eller politikerna som styr. Agendan kan likaväl sättas någon annanstans och få fäste i vad som egentligen styr: tidsandan.
Ingenstans har jag sett tidsandan slå igenom tydligare än i senaste numret av tidningen City (Stockholmsupplagan), där alla partiers stockholmsföreträdare verkar prata om Bondens marknad, det vill säga närodlat. Jessica Ritzén sammanfattar i City: ”Vi lever i harmoni med naturen i vår asfaltsbetong, odlar vår kolonilott och låter skyskraporna blomstra. Skildringarna är förvånansvärt samstämmiga trots att de bygger på helt olika ideologier från höger till vänster. Inte ens skillnaden i finansieringen av drömsamhället är avgrundsdjup mellan blocken.”
Jag slutredigerar just nu en antologi om framtidens kultur och samhälle, ”Framtiden är nu”. I den boken slår också tidsandan igenom.
Boken har 2040 som imaginär horisont och jag och min medredaktör Sven Nilsson har diskuterat lite kring hur mycket den generella tidsandan påverkar texterna. Vi kan ana en viss försiktighet — få utopiska visioner, till skillnad från de refererade politikerna ovan — och Sven, som varit med ett tag, konstaterar att tonen för trettio-fyrtio år sedan hade varit en helt annan. Då hade man kastat sig framåt när det gäller att beskriva kulturens framtid. Ingenting hade varit omöjligt.
Dagens tidsanda är ju vad som sätter agendan för de närmsta decennierna. Så se det som en framtidsbild snarare än en nutidsbild: fokus på miljö men inte på kultur. Oavsett valutgången imorgon.