Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
30 december 2009 under Analys | kommentera

Läsplatta blir mer än e-bok

Tobias Tobias

Hur läser vi i framtiden? Frågan om e-böcker har förknippats och begränsats till just böcker. Men diskussionen om läsplattan eller, för att översätta direkt från engelska, e-läsaren har under hösten vidgats.

Det är inte bara böcker som vi kommer läsa på en digital skärm, utan också tidningar och inte minst magasin. Eftersom dessa inte bara består av text har frågan kommit att handla om hur bilder, annonser och hur vi bläddrar ska överföras – eller snarare, hur tekniken kan utveckla de momenten eller andra.

Bonniers forsknings- och utvecklingsavdelning har visualiserat en vision för tidskriftsläsandet , och beskriver den: ”en engagerande och unik läsupplevelse där högkvalitativa texter och enastående bildspråk tillsammans bygger upp spännande berättelser, något människor har kunnat njuta av i decennier”.

Se klippet längre ner för Bonniers vision. Även Sports Illustrated har presenterat en uppmärksammad demo för ett alternativt format (s.k. tablet).

Häromdagen skrev jag om låtlistan på Nollnolltalet.se – där vi direkt kan lyssna på musiken som vi läser om. Även en sådan läsning och lyssning kommer vara givna inslag i vad e-läsaren kan erbjuda, som en förlängning av internet, och alltså inte bara förknippas med webbsajter.

Så om vi återgår till boken blir frågan hur tekniken kommer påverka den. Kommer boken ljudsättas så vi kan höra ljud från miljöer? Kommer ljudboken och läsboken låna element från varandra och smälta samman i en ny typ av ”bok”?

Mag+ from Bonnier on Vimeo.

Kommentera
28 december 2009 under Analys, Noterat | kommentera

Nollnolltalets bästa musik

Tobias Tobias

Jag är ju en blandbandsmänniska, vilket i det digitala samhället först utvecklades till cd-brännarintresse och numera låtlistenörd. Därför har de senaste månaderna varit en fest med alla summeringar av decenniet.

Inte för att alla låtlistor lyckas vaska ur de ”bästa” låtarna eller filmerna. De intressanta listorna har inte det syftet. De försöker säga något, om avsändaren eller om något tema.

De bästa låtlistorna innehåller också högst 15 låtar. Fler än så innebär snarare än radiolista eller radiostation. En samling låtar valda för att följa liknande smak eller känsla.

Men ett populärt tal denna sammanfattningens höst har varit 100. För stor siffra alltså för en låtlista, men ett tal som möjliggör en grundlig analys. Den mest intressanta sajten apropå sammanfattning och låtlistor har varit Nollnolltalet.se med redaktionen för Magasinet Novell (nytt intressant nummer ute nu!) bakom. Varje dag under hösten har de fortsatt en nedräkning från nr 100 — och snart är vi framme vid plats nr 1, vilket lämpligt nog presenteras på en nyårsfest.

Denna sajt och lista är inte bara intressant sett till sitt innehåll, utan också för hur den växt fram och fortsätter växa och är på så sätt ett paradexempel hur innehåll skapas i denna nya härliga medievärld. Om vi ska snacka buzzwords så handlar det alltså om sociala medier, crowdsourcing och användargenererat innehåll.

  • Ett antal musikskribenter och -professionella bjöds in för att bidra med sina hundralistor. (Bland andra redaktören för analysbrevet, Johan Scheele.) Dessa listor vägdes sedan samman till den slutgiltiga listan.
  • Varje låt på sajten presenteras av olika skribenter, som bjuder på gedigna analyser och ofta roliga och intressanta anekdoter. Mycket bra läsning.
  • Under hela hösten har Novells initiativ sporrat en rad andra hundralistor som spridits via bloggar och Twitter. Några listor sprids också via Nollnolltalet.se men oftare via andra forum.
  • Vad som skiljer de här listorna mot motsvarande för tio år sedan är också att vi kan lyssna på musiken direkt, via youtubeklipp eller spotifylänk.

PS. Mitt intresse för decenniesummering — eller egentligen samtidsanalys — har väl också blivit uppenbart med antologin ”Noll Noll” som jag är medredaktör och förläggare för. Men i den står berättandet och analysen i fokus, även om några listor finns med. Både hundra- och topp 15-listorna med min musik är dock fortfarande under konstruktion, men ni är välkomna att följa slutfilandet via den här Spotifylänken (radiostationen) eller den här (låtlistan). Det är tydligt att jag legat och plöjt i mittenfåran av indiemusik, men den kortare listan är onekligen mer personlig. Om jag ska plocka fram några album som jag lyssnat mest på finner jag The Strokes (alla), Regina Spektor (”Begin to hope”), Ryan Adams (”Gold”), Damien Rice (”O”) och Håkan Hellström (alla). Nedan ”Blower’s daughter” av och med Damien Rice.

Kommentera
22 december 2009 under Analys | kommentera

Hjälpte inte kulturen i Trollhättan?

Tobias Tobias

Saab läggs ner. Hur påverkar det Film i Väst? För Trollhättans kommun minskar såklart intäkterna i form av skatter och kostnaderna ökar för att hantera arbetslöshetsunderstöd. Men jag gissar att Film i Väst inte påverkas särskilt mycket eftersom filmcentret ägs av Västra Götalandsregionen och bara delvis har sin finansiering från kommunen.

Men nedläggningen väcker ändå en mer generell fråga — för har vi inte lärt oss att där stark kultur finns, dit lockas också talangfulla människor och därmed också företag. Det är i alla fall vad Richard Florida hävdar i sin teori om kreativa klassen. Men i Trollhättan hjälpte Film i Väst uppenbarligen inte. GM lade i stället ner.

Jag raljerar inte, även om det kan verka så. Trollhättanexemplet ställer frågan om sin spets om vad som egentligen är viktigast för sin ort.

Visserligen kan man hävda att Film i Väst sysslar med produktion av kultur (film) som inte främst når de lokala invånarna, till skillnad från ett rikt lokalt kulturliv. Men det går också att driva tesen att kulturen inte är det viktigaste för en ort, utan just jobb eller mer generellt ett starkt näringsliv. Sanningen verkar i alla fall vara att det krävs ett samspel för att skapa en framgångsrik och dynamisk plats, från både ett kulturellt och ekonomiskt perspektiv.

Thomas Niedomysl vid Institutet för framtidsstudier — liksom även tidigare i sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet — har visat att kultur sällan är en utlösande faktor för att flytta. I stället är arbetet överlägset viktigast. Även vård och kommunikationer anges högt. Svaren skiljde sig åt mellan olika grupper och till vilken typ av stad som åsyftades. Kvinnor liksom äldre rangordnade exempelvis kultur högre än män. Nöjesaktiviteter rangordnades högt av unga.

Kommentera
17 december 2009 under Noterat | kommentera

Live idag: En framtid byggd på kultur

Tobias Tobias

Jag var i somras kritisk till hur fumligt Sverige — såsom EU:s ordförandeland i år — betedde sig för att samtidigt fånga möjligheten att det i år också var året för kreativitet och innovation.

Det har knappast slagits på stora trumman, men när slutkonferensen för ordförandeskapet startade igår är det också slutkonferens för det här speciella temaåret.

Jag har fått äran att vara med som expert i en workshop idag, där värdarna är organisationen Upplevelseindustrin och Svenskt Designsamarbete. Rubriken är ”Building our future on culture – creative industries in Europe” och diskussionerna leds av den frekventa Sverigebesökaren och cultural planning-experten Lia Ghilardi. Med också är bland andra Hasan Bakhshi från Nesta och Helsingfors borgmästare Jussi Pajanen.

Klicka här för att följa workshopen direkt på nätet (eller se i efterhand): www.bambuser.com/channel/generator
Tid: kl 13.00-14.30.

Kommentera
16 december 2009 under Samtal | kommentera

SAMTAL / Ett kulturekonomiskt decennium

red red

Boken “Noll Noll – decenniet som förändrade världen” sammanfattar det gångna decenniet utifrån 15 kapitel – många med kulturanknytning. Läs exempelvis Anders Mildner om internet, Salka Hallström Bornold om mode, Kristin Lundell om musik, Carolin Hainer om tv, Kjell Häglund om design, Annina Rabe om litteratur och Björn af Kleen om kändiskultur. Redaktörer är Anders Rydell, chefredaktör för Konstnären, och Tobias Nielsén.

En bok om 00-talet. Varför?
– Egentligen — säger Tobias Nielsén — ville vi snarare blicka framåt än bakåt, och det här blev ett bra sätt. De här 15 kapitlen väver tillsammans en bild av världen idag och vart den är på väg.

När du fått in och läst alla texterna var det något som överraskade dig?
– Det jag slogs av var hur mycket som har hänt de här åren, utan att vi egentligen reflekterat över det. På så sätt växte undertiteln “decenniet som förändrade världen” fram. Det vi såg var ett årtionde som var självupptaget, inåtblickande trots att världen samtidigt krympte genom tekniska hjälpmedel. Och trots att vi borde blivit klokare efter både finanskris och klimathot fortsatte vi som tidigare. Det var ett ganska girigt decennium ur det perspektivet.

Ur ett kulturekonomiskt perspektiv, hur sammanfattar du åren?NOLL NOLL (omslag 2)
– Vår bok kretsar ju mycket kring kultur: vi har kapitel om tv, musik, film, litteratur och mode. Och det är inte minst inom kultur- och medieområdena som det har skett väldigt stora förändringar. Hur medierna förändrats är uppenbart med nätet och nya sätt att kommunicera – något som inneburit svårigheter för befintliga mediehus, men stora möjligheter för enskilda att skapa och sprida det man gör. För kulturområdet har det skett två gigantiska förändringar: Dels har kulturen tagit större plats i samhället, världen har “kulturaliserats”: estetik, symboler och historier har blivit allt viktigare. Dels har den teknologiska utvecklingen lett till några strukturella skiften, inte minst inom musikområdet. Allt det här är bakgrunden att vi börjat prata om upplevelseindustrin och kultur- och kreativa näringar det här årtiondet.

Du kan köpa boken hos din lokala bokhandel liksom på nätet, t.ex. Adlibris och Bokus.

Kommentera
16 december 2009 under Noterat | kommentera

Välkommen på julklappsrelease ikväll

Tobias Tobias

Idag landar boken Noll Noll – Decenniet som förändrade världen från tryckeriet. Detta tänkte jag och medredaktör Anders Rydell fira genom att stoppa en stor hög böcker under julgranen på F12 Salongen, Fredsgatan 12, i Stockholm ikväll.

Kl 20-01 bjuder vi på glögg, tomtehits och årets julklapp till ett sorglöst billigt pris (140 kronor, kontant; kvitto kan erhållas). Kvällen ordnas tillsammans med klubben Hängivenheten, som gör sin sista kväll för decenniet. Ingen anmälan behövs.

Om du inte kan komma men prenumererar på Kulturekonomis analysbrev, så får du idag via det en möjlighet att beställa boken till specialpris ändå. Annars kan du från och med imorgon köpa boken i de flesta av landets större boklådor.

Läs mer på www.NollNoll.nu. Annars: en liten film om boken och decenniet som förändrade världen.

Författare i Noll Noll (i kapitelordning):
Emanuel Sidea (EKONOMI), Ann-Helen Meyer von Bremen (MAT), Anders Mildner (INTERNET), Salka Hallström Bornold (MODE), Karin Eriksson (POLITIK), Kristin Lundell (MUSIK), Adam Svanell (FANTASY), Martin Gelin (USA), Carolin Hainer (TV),  Jesper Högström (FOTBOLL), Klas Ekman (KROPP & SJÄL), Annina Rabe (LITTERATUR), Kjell Häglund (DESIGN), Björn af Kleen (KÄNDISKULTUR), Andreas Ekström (FAMILJ).

Kommentera
16 december 2009 under Analys, Noterat | kommentera

Miss i protokollet om Stockholmsarenorna

Tobias Tobias

Medan det har rått arenafeber i övriga Sverige har huvudstan, minst sagt, legat lågt när det gäller byggnation av kulturhus och arenor. Det har pratats mycket (Stadsbiblioteket, Slussen, opera m.m.). Gjorts lite.

Jag säger inte att nya hus per definition är bra – tvärtom: se mitt antologibidrag här – men Stockholm har varit ständigt efter till exempel Göteborg när det gäller stora evenemang.

Men plötsligt är det full gas och stockholmstidningarna har i samband med kommunfullmäktigebeslutet igår frågat sig om det finns tillräckligt med publik och evenemang; det senare inte minst med tanke på fotbollslagens tveksamma inställning (AIK) och position (Hammarby).

Stor tveksamhet har luftats och beslutsfattarna – nu hänvisar jag egentligen till Stockholmsarenan vid Globen, den andra är Nationalarenan i Solna – har hävdat att byggnaderna inte ska innebära en belastning för skattebetalarna. Kostnaderna motsvarar intäkter från arrangemangen via bolaget AEG.

Men vad jag saknat i kalkylerna är de turistekonomiska effekterna – och som vi så många gånger betonat här på bloggen, ofta står för de största intäkterna totalt sett. Nackdelen är förstås att dessa inflöden av pengar inte direkt kan räknas in arenakalkylerna.

Det hindrar inte att det är viktigt att de resonemangen finns med hos politikerna. Eller är det bara journalisterna som har missat den poängen?

Kommentera
10 december 2009 under Noterat | kommentera

Bråkigast, igen!

Emma Emma

Ha, jag kom med på Passion for Business lista över Sveriges 50 bråkigaste kvinnor i år igen! Som nr 25. Återigen är jag förstås mäkta STOLT.

Att vara bråkig är det finaste epitet man kan få, för att bråka betyder att man bryr sig och vill förbättra saker och ting. Samtidigt som det ibland är sjukt jobbigt att bråka, vilket gör det extra viktigt med lite stöd och uppmuntran!

Min ena arbetsgivare fick dock ingen bra reklam i kväll när Jessica Löfström, som blev utnämnd till den bråkigaste kvinnan av oss alla, berättade hur illa behandlad hon hade blivit som gästföreläsare på just Handels (en historia som delvis går att läsa i SvD):

”När jag har hållit föreläsningar, bland annat på en mastersutbildning på Handels har jag fått känna av vad det innebär att vara kvinna och företagare. Jag har mötts av kritik, ovilja och ointresse från den övervägande manliga publiken som tydligt signalerat att jag är ”fel”, är fel klädd, pratar på fel sätt, har felaktiga saker att berätta. Jag skulle kunna mildra detta genom att anpassa mitt språk, mitt framförande och min klädsel, men det tänker jag inte göra.”

I verkligheten var historien ännu värre, och någon på Handels hade tydligen bett Jessica, och likaså en annan kvinnlig gästföreläsare som jag träffade på tillställningen i kväll, att inte klä sig kvinnligt, inte vara personliga och inte skratta när de föreläste!

Jag skäms å min skolas vägnar, och inser att det finns mycket kvar att bråka om.
Och från och med nu ska jag dessutom alltid bära klänning, fortsätta vara personlig och skratta jättemycket när jag föreläser. Huka er, Handelskillar!

Kommentera
8 december 2009 under Noterat | kommentera

Decenniet som förändrade världen

Tobias Tobias

NOLL NOLL (omslag 2)Inga stora förändringar i världen beror på tidräkningen. Men tidräkningen har betydelse. Det individuella minnet kompletteras alltid av kollektiva minnen och dessa hängs upp på årtal, händelser och personer. (…)
Ofta förenklar vi när vi blickar tillbaka. Min medredaktör Anders Rydell berättar i sitt förord om hur han sedan 2000 stoppat föremål i en skokartong, men han konstaterar också att det i vår gemensamma skokartong inte finns plats för så mycket på sikt. Några få föremål, personer och händelser är vad som ryms när minnet i efterhand väljer vad som illustrerar tidsperioder.
Vad följde med oss från nollnolltalet? Hur kommer vi beskriva seklets första år i efterhand? Om tjugotalet var glatt och nittiotalet ironiskt – vilket ord kommer summera nollnolltalet?
Vi har ett förslag och det är inget som gör oss stolta.

Så inleder jag mitt efterord till antologin ”NOLL NOLL — decenniet som förändrade världen”. Den släpps till handeln i nästa vecka och har recensionsdag 1 januari 2010. Läs mer på NollNoll.nu.

Redaktörer är jag och Anders Rydell, som bland annat är chefredaktör för ”Konstnären” och författare till ”Piraterna — de svenska fildelarna som plundrare Hollywood” (2009). Vi har låtit några av våra favoritskribenter summera och analysera det här seklets första tio år på 15 olika områden. Givetvis blir det mycket kultur — Annina Rabe skriver exempelvis om litteratur, Salka Hallström Bornold om mode och Kristin Lundell om musik — men vi har även inkluderat ämnen som ekonomi, USA, fotboll och familjeliv.

Jag är glad och nöjd att texterna överlag är på så hög nivå. För målet var inte bara att göra en nostalgibok med uppräkningar, utan att gemensamt väva historien om utvecklingen och vad som var övergående trender och vad som innebar verkliga steg framåt.

Och så är det förstås som vanligt kul att göra böcker. Den här gången är det lite extra knorr på omslagen, totalt fyra olika med 13 ord på vardera som summerar nollnolltalet. Ett av omslagen ser ni ovan.

Vilket ord som vi tycker får etikettera decenniet? Jag återkommer till det.

PS. Välkommen på smygrelease i Stockholm nästa onsdag. Läs mer här.

Kommentera
7 december 2009 under Noterat | kommentera

Millennium Kids

Emma Emma

Konferens med Ron Alsop som huvudtalare. Mitt i prick om generationen född mellan 1980 o 2001. ”Trofébarnen”, som han kallar dem.

Och jag, som ändå har mött några tusen av dem, kan inte annat än att hålla med. Precis såhär är det. De är fantastiska världsförbättrare, oerhört medvetna, extremt osäkra och antagligen curlade av sina föräldrar. Underbara, och jobbiga.

Det får nog bli en krönika om det i Dagens Industri på lördag.

Kommentera