Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
12 oktober 2009 under Samtal | kommentera

Intervju/Pia Areblad: Jag ser stora möjligheter på den europeiska nivån

red red

I slutet av september hölls EU:s stora kulturforum ”Cultural Forum 2009″ i Bryssel, något vi skrivit om tidigare i analysbrevet. Kulturministern var på plats och höll tal (här kan du ladda ned hela talet) och flera projekt som finansierats inom ramen för EU:s kulturpolitik visades upp.

Mycket fokus lades på att flytta fram kulturens positioner, då ramarna för EU:s politik 2014-2020 sätts redan nästa år 2010. En tydlig strategi var att förankra kulturfrågorna inom andra politikområden som näringspolitik och innovationspolitik, för att får tillgång till mer resurser. Idag tillhör kulturpolitiken Idag omsluter kulturbudgeten inom EU 4 miljarder fram till 2013. En bråkdel av vad Sverige lägger årligen.

pia_tillt_webEn som deltog på Cultural Forum 2009 var Pia Areblad på Tillt i Västra Götaland. Tillt har varit en av fem ”forskningsgrupper” som har fått i uppdrag av EU att ta fram en policy kring en frågeställning kopplat till kulturområdet. Tillt har arbetat med hur konst och kultur kan intergreras i arbetslivet, något som de presenterade på ett seminarium i Bryssel under konferensen.

 

 

 

Vad kan då kulturen bidra med i arbetslivet?
– Det vi menar, och vi har jobbat med det här i tio år, är att det främst handlar om att föra in andra perspektiv, tänka i nya banor. ”Transform your mind” pratade vi mycket om i Bryssel.
Konkret handlar det främst om tre områden: attityder och förändring, forskning och utveckling, och extern kommunikation.

Hur var konferensen i övrigt?
– Jag tyckte att det är intressant att EU försöker jobba aktivt med att bygga en plattform för kultur på europeisk nivå. Det som var intressant var att man hade lyckats engagera tjänstemän från andra politikområden som näringsliv, regional utveckling, forskning och innovation att vara med. Generaldirektörerna från de områdena medverkade på en kulturkonferens – då händer det något med kulturens status, det är en signal.

På konferensen nu pratades mycket innovation och kreativa näringar? Är det ett fokus när det pratas kultur på EU-nivå?
– Man pratar egentligen om tre delar: kulturnäringarna, medborgarnas tillgången till kultur och mångfald. Men målet är att försöka implementera tankarna i andra politikområden, så att det det kommer resurser från andra ramprogram, då kan man få loss helt nya medel till kultur. På det sättet liknar det vad man pratar om i Sverige för tillfället.

Hur ser du på framtiden för kulturfrågor inom europeisk nivå?
– Jag ser stora möjligheter. 2010 sätts ramarna för politiken mellan 2014-2020 och det är ett privilegium att får vara med att jobba med det. Det är ett jätteprojekt men det är många superkompetenta som jobbar med det här. Det är ett viktigt år vi har framför oss. Jeremy Rifkin höll en föreläsning i Prag i våras där han betonade Europas möjligheter på det här området. Vi i Europa har ett försprång globalt på områden som mångfald, kulturarv och kulturens kraft i samhället – det ger oss konkurrensfördel och en möjlighet att sticka ut. Vi måste ta tillvara på det.

Kommentera
12 oktober 2009 under Noterat | kommentera

Baumol eller en beteendeekonom?

Emma Emma

Som alltid när det är dags att dela ut Riksbankens pris till Nobels ära, eller vad det nu heter, håller jag tummarna för att det blir en av kulturekonomins fäder, William Baumol, som får det.

För att han varit så viktig på det kulturekonomiska såväl som entreprenörskapsfältet, och för att han – när jag träffat honom – har verkat så oerhört sympatisk! Som när han inleder sina föreläsningar med att visa konst – vem blir inte glad av sådant?

Fast tyvärr tror jag inte att det blir Baumol, utan någon som sysslar med ekonomi och psykologi, eller ”beteendekonomi”, som det ibland kallas.

Det är nästan skrattretande inne nuförtiden.

(Personligen har jag alltid tyckt att det varit roligare att studera dem som inte följer massan, och har därför lite svårt att gå igång på mängden av psykologiska/ekonomiska undersökningar som väller ut. Men det är förstås en smaksak.)

PS Och så blev det – för första gången – en kvinna! Det känns verkligen som en seger!

Kommentera
7 oktober 2009 under Analys, Noterat | kommentera

Filmutredningen: Först förlängning, sedan statlig filmpolitik

Tobias Tobias

Mats Svegfors har överlämnat Filmutredningens betänkande till kulturministern.

Sammanfattning:

  • Orimligt med dagens obalans i systemet idag med vilka som betalar och hur film ses. Åtta eller nio av tio ser film på andra plattformar än biografen.
  • Men för kort tid för förändring till Filmavtalets utgång 31 december nästa år. Förslag därför förlängning i två år. Svegfors: ”Inte riktigt framme. Nästan klart igår kväll.”
  • Sedan statlig filmpolitik. Finansieringsförslaget är höjd moms till 25 procent. Vilket inte bör slå så mycket på biografbiljetten eftersom insatsen för filmstödet tas bort.
  • Risker med den statliga politiken är dels att pengar inte öronmärks och dels att filmpolitiken bara blir kulturpolitik (i praktiken: svårt att motivera marknadsrelaterade stödet vilkan slår mot producentstrukturen som redan är svag)

Svegfors slutord: ”Svensk film är i en god situation. Jag tycker det ligger ett stort ansvar på alla parter, även staten, att värna om den goda situationen. Det finns så mycket bra konstnärligt utvecklingsmässigt som är bra. Jag hoppas att vi får ett förlängt filmavtal inom kort och sedan går mot en stark filmpolitik med växande resurser på kort sikt.”

Länkar:

Kommentera
6 oktober 2009 under Analys | kommentera

Därför bör Hultsfreds kommun köpa Rock City

Tobias Tobias

Hultsfred kippar efter andan just nu. Rockparty har gått ut med datum för 2010, men först om några veckor vet vi om det blir någon festival nästa år.

Efter några års biljettförsäljning under förväntan samt finanskris kan ekonomin räddas genom att kommunen köper fastigheten och utvecklingsmiljön Rock City för 24 miljoner kronor. Men det finns villkor: alla fordringsägare måste godta uppskjuten betalning. Annars går den ideella föreningen i konkurs.

Hultsfreds kommuns åtagande har väckt stor debatt i Hultsfred och ställts mot satsningar på skola. Kommunen försvarar sig med att köpet ligger i linje med fokus (kommunens som musikkommun) och att det är andra pengar – nämligen näringslivsbolagets – och att det är en investering som betalas av på tid inom givna budgetramar.

Jag har just lämnat ett bidrag till antologin ”Kulturens kraft” som släpps nästa år. Min text handlar just om Rockparty och Hultsfred och jag pekar på att det som ofta lyfts fram som framgångshistoria snarare är full av misslyckanden. Det märkvärdiga är att föreningen och festivalen fortsatt ändå.

Men hur kan det komma sig att Sveriges mest legendariska festival ständigt tvingas slåss för att överleva? Svaret som Aftonbladet pekade ut i en artikel för några veckor var att sidoverksamheterna äter upp pengarna. Undertexten kan tolkas som att Rockparty borde sluta göra annat än festivalen – och bli en vinstdrivande organisation. Idag står det ju inskrivet i stadgarna att föreningen verka för Hultsfred, musik och ungdomar.

Men oavsett svar – bilden är egentligen mer komplicerad – så uppstår en ny fråga: hade det varit bättre att hålla organisationen liten, med små fasta kostnader och bara inrikta sig på festivalen och kanske några enstaka andra arrangemang? Frågan är inte ny utan har funnits sedan föreningens start, till exempel då bilhallen köptes och byggdes om till Rock City. Frågan har även dominerat i höst i arbetet med att rädda ekonomin.

Det är möjligt att ett mindre format varit bättre för Rockpartys ekonomi — åtminstone i en strikt, företagsekonomiskt hållen analys där resultat alltid jämförs med risken.

Men frågan är om det hade varit bra för Hultsfred som ort? Är det inte så att andra verksamheter, invånare och kommunen i stort drar nytta av de effekter som Rockparty och Rock City genererar?

Utöver den turistekonomiska effekten på nästan 80 miljoner kronor per år, så uppstår inflöden på statsbidrag för studenter som skriver sig i kommunen, liksom det som vi kan beskriva i ord som image och varumärke, mångfald och livskvalitet. En kalkyl måste utgå från summan av de olika nämnda effekterna. Det går inte att isolera varje sak för sig, utan skatteintäkter måste läggas till övriga effekter.

Vad är då värdet av allt detta? Att vända på frågan ger en del svar. Ryck bort trettio år och fundera vad det hade kostat att skapa det som nu finns? Vad är en litens ort prislapp för en upplevelse- och besöksindustri med verksamhet året runt, ett kreativt minikluster med ständig tillströmning av ungdomar och en samhällsengagerad förening som vill arbeta för kommunens bästa?

Det har förts diskussioner om kommunens ansvar för sidoverksamheterna och Rock City-huset. Det är ju uppenbart att kommunen inte var med i allt från början, även om en hel del på senare år har planerats i samråd. Är det rätt att ändå komma efteråt?

Det finns givetvis ingen anledning att hålla verksamheter under armarna för sakens skull. Men om ett system har byggts upp som genererar jobb, skatteintäkter och turistinkomster blir frågan en annan, då handlar det om nulägets vinster och kostnader, liksom vad det hade kostat att få till stånd samma effekter från grunden. Jämför med att många städer försöker starta upp evenemang och utbildningar. På så sätt är det billigare att förvalta ett arv. Ingen har heller sagt att det är enkelt och utan problem att arrangera stora evenemang och skapa goda villkor för kreativitet på mindre orter.

I Hultsfred har inget varit enkelt. Men – som ett motto i huset lyder – går det inte så går det ändå.

Kommentera
4 oktober 2009 under Noterat | kommentera

Dagens citat

Emma Emma

”I am not a businessman, I am an artist”

Warren Buffet

Kommentera
2 oktober 2009 under Noterat | kommentera

Grattis KKE!

Emma Emma

Kommentera
1 oktober 2009 under Noterat | kommentera

Lärdomar från cirkusen I

Emma Emma

I den finaste forskningsredovisningen någonsin, av cirkusprojektet på c/o Stockholms stadsteater förra helgen, fick vi veta att det viktiga är inte hur man fångar bollarna, utan hur man kastar dem. När man jonglerar, alltså.

Det har jag tänkt mycket på. Jag måste bli bättre på att välja vad det är värt att arbeta med/för samt fundera ordentligt över vilka förutsättningar som gäller och vilka som är med.

Bli bättre på att kasta bollarna, helt enkelt.

Då kan jag nog klara av att även fortsättningsvis ha många bollar i luften.

Kommentera