Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
15 oktober 2009 under Inblick, Noterat | kommentera

Inkubatorer och Almi

red red

I förra analysbrevet återgav vi kritiken som näringsministern riktade mot Almi när handlingsplanen för de kreativa näringarna presenterades:

”Vi måste erkänna att banker och Almi inte har kunnat de kreativa näringarna. Det har funnits en misstro.”

Nu ska kompetensutvecklingen vara igång enligt Almis kommunikationsdirektör Lars Mårdbrant – en process som främst handlar om att ge handläggarna en djupare branschkunskap.

Man frågan är om det löser hela problemet?

På den kreativa inkubatorn Krenova i Umeå arbetar Lizzie Ragnarsson, tjänstledig från just Almi. Hon håller med om att rådgivningen på Almi i första hand inte är anpassad för kulturnäringarna, men att grundproblemet kanske är en kombination med att flera kreatörer trots fyra till sex år på högskolan inte har verktyg att bli företagare, ”det kan handla om marknadsföring, säljteknik, bokföring och presentationsteknik”. Steget från ambitionen att starta företag till Almi – som ska bedöma potentialen i en affärsplan – blir då långt.

Här spelar inkubatorer som Krenova en viktig roll (en satsning på inkubatorer ingår också i handlingsplanen). Där kan kreatörer få ett mer grundläggande och processinriktat stöd. Som Lizzie säger: ”Här på Krenova har de tillfälle att diskutera med varandra och med handledare. För handledarna handlar det om att man tillsammans med en kreatör söker rätt väg. Det handlar mycket om att ha tålamod”.

Att Almi skaffar sig branschkunskap som gör att de kan bedöma affärsidéer även inom kultursektorn är det såklart positivt och kan motverka delar av den ”misstro” som näringsministern snappat upp. Sedan kanske det är inkubatorer eller andra instanser som ska stödja kreatörerna så att de som kommer till Almi med en affärsplan som gör att de får tillgång till rådgivning och finansiering.

Almis perspektiv sammanfattas ganska bra av Lars Mårdbrandt: ”Det gäller samma utgångsläge för entreprenörer inom den här branschen som för alla andra branscher. Man behöver en plan för att affärsidén ska leda till ett företag som kan bli lönsamt.

Den planen måste kreatörerna själva ta fram.

[Av Johan Scheele]

2 kommentarer
  1. Sören Wallin skriver:

    Jag funderar på om man inte måste sortera i den här debatten, så man vet vad man pratar om..?

    Affärsplanen är idag huvudsakligen något som nystartade företag upprättar för att få tillgång till finansiering från AF (Starta -eget bidrag), Almi och banker.

    Affärsplanen är i praktiken något företagen eventuellt tar fram och dammar av i ett senare skede, om man behöver finansiering då.

    Slutsats: Affärsplanen är huvudsakligen en ”låneansökan”

    I affärsplanen gör man en djupdykning kring affärsidén.
    I senaste forskningen, framför allt om Kulturella näringar, visas på att affärsidén bara är en del av ”affärsmodellen” (när, var, hur, av vem, varför, för vad etc. ska vi ta betalt). Jag påstår att vi här står inför ett paradigmskifte, där fokus nu och i framtiden ligger på affärsmodellen, och där affärsidén och allt arbete med den från Almis/AF/Nyföretagarcentrum etc. i praktiken blir ”där man kommer fel i rådgivningen för Kulturella näringar”.

    Så länge man inte diskuterar paradigmskiftet kommer alla att mala på i en modell man nu gladerligen kunnat enas om, som resulterar i en ”låneansökan”.

    Givet mitt resonemang ovan blir problemet riktigt tydligt när Mårdbrant då tror att han kommer att komma fram till en ”lösning på problemet” när han säger: ”Det gäller samma utgångsläge för entreprenörer inom den här branschen som för alla andra branscher. Man behöver en plan för att affärsidén ska leda till ett företag som kan bli lönsamt.” Han pratar såååå 2001.

    Jämför exempelvis Emma Stenströms forskning när hon konstaterar att Kulturella näringar sällan blir lönsamma i sin kärnverksamhet. Som jag tolkar henne så är då ”affärsidén” olönsam, medan lönsamheten skapas genom affärsmodellen?

    ps. jag tror inte Almi, i det här läget, bör tillåtas ha initiativet i debatten, då kommer vi aldrig rätt ds.

    /Sören

  2. Tobias skriver:

    Sören, tack för dina intressanta synpunkter, som alltid. Jag håller med i faran vad gäller för mycket fokus på affärsplan och affärsidé. Inte minst för att det inom kulturen i princip råder överutbud – så att komma och säga att hey, jag tror världen behöver musik som mitt nystartade produktionsbolag kommer skapa, blir per definition en dålig affärsidé.

    Möjligen behöver man kalla det något annat. För att ha tänkt igenom vad man vill göra är ändå en god idé. Som så ofta: språket är viktigt, och vad inlägget ovan tar upp en anledning varför Almi ibland gått fel.

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas