Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
17 september 2009 under Analys | kommentera

Sammanfattning och snabbanalys: 73 miljoner kronor för kreativa näringarna

Tobias Tobias

För en halvtimme sedan avslutades presskonferensen på Rosenbad – här är en snabbanalys och nya satsningen i korta drag.

Presskonferensen var kort och intensiv och med både kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth och näringsminstern Maud Olofsson. Jag var inte på plats, utan såg via nätet. Maud hälsade välkommen, särskilt kul sa hon att det här tillfället var eftersom det här är ”så viktiga branscher”.

>> Ladda ner: Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar (pdf 112 kB)

Nyheten är att regeringen anslår 60 miljoner kronor från nya budgeten (”friska” pengar, betonades senare). Med de 13 miljonerna från ifjol blir det totalt 73 miljoner kronor under en treårsperiod.

Det är en uppryckning från svenskt regeringshåll, och jag är lite förvånad även om satsningen egentligen bara sätter oss bredvid vad andra länder redan gjort, till exempel Norge och Danmark. Under det decennium som präglats av vurmande för de kreativa näringarna runt om i världen, och i många regioner i Sverige – jag har ju följt detta på nära håll – så har just ett svenskt regeringsinitiativ saknats.

Själv har jag ju pekat på att det här är ett område som politiskt fallit mellan stolarna (myndigheterna) kultur och näring, och därför fallit utanför många strukturer. Det har varit det största behovet att rätta till. Och här stod de idag, ministrarna med sina två självkritiska perspektiv och sa ord som jag skrivit så många gånger:

Kulturministern: ”Vi anser att kultur är mycket större än kulturpolitiken och vi vill också att kulturen ska ta mer plats i samhället”
Näringsministern
: ”Vi måste erkänna att banker och Almi inte har kunnat de kreativa näringarna. Det har funnits en misstro.”

***

Pengarna ska gå till:

1) Inkubatorer

Befintliga inkubatorer är lite traditionella, enligt Maud Olofsson. ”Vi har sett att många inkubatorer inte är formade för de kreativa näringarna.”

(Uppdrag till Vinnova, Innovationsbron och kulturmyndigheterna.)

2) Mellanhänder, modeller och nätverk för samverkan

”Många har bra produkter, men sämre försäljning.” Mäklar- och säljfunktioner behövs.

(Uppdrag till Tillväxtverket och kulturmyndigheterna.)

3) Innovation och design

Särskilt industriella och miljömässiga aspektekterna.

(Uppdrag till Tillväxtverket och Vinnova ihop med Svensk Form och Svensk Industidesign.)

4) Ledarskap och organisation

En bättre rubik på denna punkt hade nog varit processer. Frågeställningen verkar ha varit: hur ska traditionella näringslivet kopplas ihop med de som är duktiga på kreativa processer?

(Uppdrag till Vinnova.)

5) Finanseringsbehov

Näringsministern: ”Jag ser hos mina myndigheter att man kan fordonsindustrin, man kan annat traditionellt näringsliv, men man kan inte lika mycket om de kreativa näringarna.” Särskilt verkar det här ha riktats – välförtjänt – mot Almi.

(Uppdrag till Tillväxtanalys, som ska undersöka finansieringsbehovet och vad som kan göras bättre.)

***

Sedan sades andra saker också och en hel del schabloner, och om jag skulle vilja rätta till lite perspektiv här är att det är alldeles för mycket fokus på kreatörer. Om vi pratar värdeskapande från ett ekonomiskt perspektiv sker det i mellanhänder, koncept och distribution. Det är Amazon, Apples Itunes och Spotify som är högt värderade – inte filmproduktionsbolag eller bokförlag, och ännu mindre enskilda kreatörer. (Vilket inte innebär att de är mindre viktiga, jag vill bara klarlägga om vi pratar ekonomiskt perspektiv.)

Även om punkt 2 i programmet tar upp den här funktionen så handlade det övergripande resonemanget om kreatörs- och producentfunktionen. Jag tycker att en inkubator som Transit på Konsfack är utmärkt. Men jag tror inte att det är där som de nya stora företagen i de kreativa näringarna skapas. Jag tror i stället att det är viktigare att fler entreprenörer (=företagsbyggare) ser att det finns pengar att tjäna inom de här sektorerna.

En kreativ inkubator – om vi nu ska kalla dem så – är därför viktigare på Handels än på Konstfack. Återigen, om vi pratar ekonomisk tillväxt och inte överlevnad på sin talang.

***

Övriga punkter? Jag måste läsa och höra mer, men i princip samlar de upp vad som kommit fram som önskemål tidigare. Möjligen är jag tveksam till punkten om organisation och kreativa processer. Konstnärer har inte ensamrätt på kreativitet. Det är inte ens säkert att de främst behärskar sådana. Men jag förstod inte riktigt vad som skulle genomföras. Över huvud taget verkar mycket nu skickas vidare till myndigheterna som ska fundera vidare – och det är först då vi kan bedöma, då vi får se hur kloka saker som kommer ut från dessa.

Kulturministern lär få smisk från sitt håll för att pengarna skulle behövts på andra håll i kulturen, inte minst i samband med att kulturpropositionen presenteras på måndag. Men jag ska försvara henne: Dels ligger de flesta satsningar på näringsdepartementets myndigheter, så man kan se det här som en utvidgning av kulturbudgeten, att kulturen får fästen också på de departement som (alltid) har mer pengar. Dels är det här välbehövliga strukturella satsningar.

Jag ska för övrigt själv vara med och diskutera kulturpropositionen i SR Ekots direktsändning kl 18.15 på måndag.

***

En sak till: definitionen av kreativa näringarna nämndes inte och den styr faktiskt vad som kommer inkluderas i satsningen och inte. Tillväxtanalys har ju faktiskt föreslagit att vi i stället ska säga  kulturnäringar.

Varken ”upplevelseindustrin” eller ”kreativ klass” nämndes heller. En sidoobservation.

***

Läs mer: SvD: Sanna Rayman på ledarbloggen, SR:s rapportering, DN Kultur

2 kommentarer
  1. Sören Wallin skriver:

    Jag tror att satsningen på ledarskap inom de kulturella näringarna strategiskt är jätteviktig, för (låt oss kalla den) en kulturell ledarskapsakademi skapar på sikt den status som är EN del (annat som behövs är t.ex en fastslagen nationell definition av sektorn, OK för mig med den som finns på förslag)av den helhet som behövs för att exempelvis banker och andra finansiärer ska förstå affärslogiken.

    Resultatet av KRUT-kartläggningen i Västmanland, som jag svarade för, visade på behov av
    ’ Affärslogikens betydelse
    ’ Klusterutveckling (Vertíkala dito)
    ’ Kompetensutveckling (ledarskapet)
    ’ Infrastrukturen
    ’ Exit-strategier (främst för initiala finansiärer)

    Jag hoppas att dom här frågorna kan utvecklas inom dagens anslagna medel
    /S

  2. Tobias skriver:

    Sören, det är möjligt att jag missuppfattade, men jag tror inte de syftade på ledarskap INOM de kreativa näringarna, utan bidraget till ledarskap och processer i annat näringsliv. Som sagt, jag har inte ännu inte haft tid att kika på rapporten (tog fram den just).

    Definitionen vore onekligen bra, så mycket onödigt extraarbete som de diskussionerna vållat.

    Vi får se och hoppas!

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas