Sommar, sommar och höst
Noterat 18 August 2009 av TobiasJag hade med mig 15 böcker på semestern. Jag hann läsa 40 sidor, i två olika böcker. Jag såg inte heller någon teaterföreställning, någon film och inte ett enda tv-serieavsnitt. Dessutom besökte jag bara en festival och ingen annan konsert (vilket är en aning genant eftersom DN Kultur, P3 och DN Ekonomi ringde och pratade liveekonomi med mig, men vi höll oss till siffror, liksom SvD när de refererade till uppgifter här från bloggen).
Sådan blev småbarnssommaren på en öde ort: dels var det dags att ta det lugnare efter ett intensivt år, dels var situationen så att den ena (8-månaders) somnade sent – han fick aldrig klart för sig att sommarljus kväll också var kväll – och aldrig samtidigt som den andra (2-åringen). Annan tid fanns – men gick åt till dryck, mat, sömn, tennis och löpning.
Dessutom återupptäckte jag ett medium: podcasts, det vill säga inspelningar från radio, konferenser eller särskilda gjorda för mediet.
Framför allt har jag – precis som Emma – lyssnat på “Sommar” i P1, faktiskt för första gången på många år. Härligast är kanske de där överraskningarna, när man inte har några stora förväntningar från början. Nour El-Rafai var ett sådant program. Lysande planerat och med hjärtat vidöppet. What comes from the heart, goes to the heart, som den fantastiska Alan Alda säger i min favoritbiografi på senare år.
De flesta program har sina poänger. Roger Wallis – bekant här från bloggen i våras och förstås The Pirate Bay-rättegången – bjöd på en intressant bakgrund om hur han hamnat där han hamnat, både idé- och levnadsmässigt. Som uppväxt i Vetlanda var hans vurm för samhället Näsby, strax utanför, också överraskande.
Tennisspelaren Jonas Björkman konstaterade att talang inte är allt, utan träning och tålamod betyder desto mer. Jag hade bra koll på hans bakgrund redan tidigare – jag har spelat på sidobanor bredvid honom under ungdomsturneringar och jag överdriver inte när jag säger att jag i tidiga tonåren inte ansågs som mindre lovande än han i tennis, eller rätt sagt, lika “halvbra” och inte särskilt lovande. Men han fortsatte, medan jag tänkte att jag ändå inte kommer bli världsetta och hellre lägger energin på annat. Björkman blev världsetta – i dubbel – och som bäst världsfyra i singel. Wow.
Björkman som fenomen går förstås att omsätta i kulturens värld också – liksom i alla sammanhang. Malcolm Gradwell diskuterar i “Outliers” också betydelsen av träning och förklarar framgångarna för The Beatles, Steve Jobs och Bill Gates med “tusentimmarsregeln”. Jag gillar idén att framgång är öppen för många, inte begränsad till den som är född med den av ekonomiska eller arvsmässiga skäl.
Jag gick också tillbaka till året och lyssnade bland andra på kulturcheferna Eva Swartz och Marie-Louise Ekman.
Bland alla program är det modeskaparen Johan Lindebergs program som biter sig fast – och som väl är mest relevant från en kulturekonomisk synvinkel. Det är fånigt, kändisdroppande och pretentiöst – men också oerhört fascinerande, inspirerande och öppenhjärtligt. Lindeberg berättar hur han lämnar sitt gamla liv på jakt efter en miljö där han kan förverkliga sig själv, och fortsätter så vidare.
Lindebergs program säger en hel del om både entreprenörskap och konstnärskap. Angående det förstnämnda så är det främst andra drivkrafter än pengar som avgör att man startar företag. (Läs också sociologen Karl Palmås blogginlägg; han benämner programmet som en “ypperlig beskrivning av övergången till det som vissa vill kalla ’senkapitalism’ (Zizek mfl.), och den ‘nya anda’ (Boltanski & Chiapello) som råder inom ramen för denna”.)
Pengar spelar förstås också en underordnad roll när den skapande konstnären tar sats. Johan Lindebergs lycka över vissa skapelser såsom en viss kollektion eller modevisning finns i en annan sfär.
***
Nu kickar hösten igång. Härligt att vara igång igen. Nästa analysbrev kommer i nästa vecka.
PS. Apropå att jag spelade lite tennis i sommar. Det kommer bli underlag för en annan observation – det var nämligen gratis att spela där jag var, vilket märktes på flera sätt. Och gratis kommer bli höstens fokus, både sett till min egen verksamhet och den kulturekonomiska (tänk: upphovsrätt och ersättningsmodeller) och kulturpolitiska (tänk: S vill göra gratis museer till valfråga) debatten.








Vill du börja prenumerera på 



(On August 18th, 2009 at 10:22)
Hej Tobias – roligt att du noterat min Lindeberg-analys! Vill bara förtydliga – jag använder främst Lindeberg för att diskutera lite tankar från den Marx-inspirerade tänkare. (Boltanski och Chiapellos syn på “the new spirit of capitalism”, samt Zizeks ideologikritik och syn på det som han kallar “senkapitalism”.) Jag är inte med i deras match – därav markeringen i slutet av texten.
Allt gott!!
(On August 18th, 2009 at 14:21)
Kalle, tack för förtydligandet. Mindes slarvigt. (Har korrigerat nu.)
(On August 19th, 2009 at 14:01)
Inga problem – du hade inte behövet ändra – men tack ändå!
(On August 22nd, 2009 at 18:09)
Intressant att du fastnade för Lindebergs program, vi umgicks en del under hans pre-självförverkligande tid.
(On September 2nd, 2009 at 17:50)
Ja – det var ett konstigt sammanträffande – jobbade i somras med en text som tangerar Zizek, och mitt i umgänget med “Organs without Bodies” sändes sommar-programmet. Vill för säkerhets skull även förtydliga att jag inte har någonting som helst emot mannen ifråga. (Lindeberg alltså.)