Tobias har redan berättat om den skrift om kultur och samhällsnytta, som vi båda har varit involverade i, och som tydligen har kommit ut.
Ursprunget är att vi på Handels – för evigheter sedan – blev tillfrågade om vi ville hålla ett seminarium och skriva något om Sparbanksstiftelsernas kultursatsningar, framför allt för att vi redan bedriver en hel del stiftelseforskning, både inom och utom kultursektorn.
Stefan Einarsson, duktig doktorand på stiftelsefältet, engagerades, liksom Pernilla Hultén, som varit vår medarbetare i många projekt. Projektledare var Ingalill Söderberg, som var helt rätt person för uppdraget, med en bakgrund från kultursektorn och som journalist, ett doktorandprojekt om banker samt nu programsekreterare i Sparbanksakademin. Och jag fick den tacksamma uppgiften att moderera, skriva en inledning samt bjuda in mina vänner att bidra på seminariet, varav Tobias förstås var en given. Liksom Daniel Sachs från Proventus, som jag arbetar med i andra, liknande sammanhang. Och Jonas Anderson från Stiftelsen framtidens kultur, för att det finns massvis att lära av dem. Samt John Armbrecht från Handelshögskolan i Göteborg, som med sitt samhällsekonomiska perspektiv kompletterar oss företagsekonomer.
Det första som hände var att vi upptäckte – och det är det sensationella – att enbart Sparbanksstiftelserna finansierade kultursektorn med mer än all sponsring sammantaget. Sponsringen uppgick till cirka 90 miljoner kronor alltmedan sparbanksstiftelserna bidrog med cirka 120 miljoner kronor årligen till kultursektorn – och ändå hade det aldrig synts någonstans i någon statistik.
Varför? Det kan man fråga sig, men det ligger nära till hands att tro att det hänger samman med att vi inte har sett stiftelser som en aktör när det kommer till kulturfinansiering. Eller att vi är vana att tänka enbart i termer av offentligt eller kommersiellt, och har svårt att se andra logiker. Intressant är det i alla fall.
Och sorgligt att Sparbanksstiftelserna inte har samma resurser längre. För under resans gång, från första starten, hände onekligen en del, och läget på stiftelsefronten ser nu sämre ut än någonsin. Även om allt tyder på att det kommer ett förslag som gör att stiftelser kommer att likställas med ideella föreningar, och att kultur därmed inte längre kommer att missgynnas, i slutet av månaden.
På så sätt är skriften också mer aktuell än någonsin.
Och här är utredningen som nu har kommit.