Till skillnad från alla (?) andra, är jag inte såld på musiktjänsten Spotify.
Jag hittar väldigt lite som passar min ganska udda musiksmak och saknar många av mina favoriter – och jag märker framför allt hur jag börjar slölyssna på en massa musik som inte betyder någonting.
Musik, som jag aldrig skulle betala för.
Musik, som inte är det minsta utvecklande, utan bara skvalande.
Plötsligt slår det mig att det är bra att betala. Att kommersiell kultur, som man själv tvingas betala för, gör att man skärper sig; att man väljer och lyssnar med omsorg; köper musik som man vet håller för många, långa lyssningar. Att man satsar på kvalitet istället för kvantitet.
Tacka vet jag iTunes!