Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
31 januari 2009 under Noterat | kommentera

Det finns hopp

Emma Emma

Vem handlar längre på Akademibokhandeln? På senare tid har jag hört flera som, likt jag själv, helt tröttnat på Akademibokhandeln sedan de lanserat sina fåniga ”färskvarubutiker”, där de satsar mest på storsäljare.
Sådana kan man ju precis lika gärna handla på nätet.

Därför är det så glädjande att i dag kunna läsa att charmiga Söderbokhandeln inte alls märker av konkurrensen från Akademibokhandeln, ”det kommersiella kulturhuset” som de kallade sig när de öppnade, några kvarter bort. Tvärtom säljer Söderbokhandeln än bättre av böcker från små och udda förlag.

Leve mångfalden!

Kommentera
30 januari 2009 under Noterat | kommentera

Digitala murar

Tobias Tobias

Spotify får ge sig för skivbolagens krav. På något annat sätt kan inte veckans nyhet tolkas (DN, VA). Dels drar Spotify tillbaka en rad artister, dels underordnar de sig regionspecifika avtal som råder.

Jag är inte ett dugg förvånad, snarare att det verkar ha gått så lätt tidigare. Som om Spotify har fått frikort i förhållande till andra tjänster. Tog de bara sig vissa rättigheter för att de utpekades av så många som ”framtiden”?

Visst verkar möjligheterna vara obegränsade vid en första anblick: den digitala distributionen har i teorin potential att vara gränslös och att utan ytterligare kostnader kunna distribuera nya kopior. Men det är sällan tekniken som håller utvecklingen tillbaka.

I somras arbetade jag med en rapport för Vinnova, ”Digitala murar och möjligheter – global distribution och lokala regelverk för film, musik och spel”. (Den är försenad, men släpps förhoppningsvis släpps i vår.)

Vi konstaterade några faktorer som begränsar den den globala, digitala distributionen:

– Regelverk. Inte bara vad gäller upphovsrätt, utan även generell konsumentlagstiftning.
– Egna avtal. Gamla strukturer innebär ibland begränsningar för vad som kan säljas till olika länder.
– Traditioner, språk och historia. Även om språk i spel kan översättas så är det mer än språket som är lokalt.
– Nätverk och affärskulturer.

Det är inte svårt att förstå varför The Pirate Bay – apropå rättegången som startar om knappt tre veckor – har rönt så stor uppmärksamhet och spridning mot bakgrunden av de här hindren. Här finns en lösning för digital global distribution som inte behöver ta hänsyn till lokala avtal, lokala regelverk eller vilka nätverk som gäller.

Det är bara språk och traditioner som begränsar utbytet, men på denna ”bytesplats” fungerar det genom koder som signalerar språk och länder; och givetvis skapas olika intressegrupper: alla är inte intresserade av allt.

Jag är inte dugg förvånad, men lite bedrövad. Att det tar så lång tid att få nya affärsmodeller att fungera.

Kommentera
29 januari 2009 under Noterat | kommentera

Konst och kultur i ekonomutbildningar

Emma Emma

Jag har sagt det förut, men jag säger det igen: det tjatas väldigt mycket om att konstnärer och kulturarbetare behöver lära sig ekonomi, men det är minst lika viktigt att ekonomer lär sig konst och kultur!

Det är främst det jag arbetar med på Handels nuförtiden, dels i form av ”Reflections”, som är ett spår som löper igenom hela vårt nya mastersprogram, dels i form av en nysatsning på kurser i konst, kultur och humaniora. Jag ska berätta mer om bägge vid tillfälle – och när vi har kommit lite längre.

Nu är vi förstås långt ifrån ensamma. Handelshögskolan i Köpenhamn har sedan länge satsat hårt på humaniora och Handelshögskolan i Helsingfors går i höst samman med Konstindustriella högskolan, det vill säga motsvarigheten till Konstfack.

Och även i resten av Europa satsar man på att bredda sina ekonomutbildningar. Som det stod i en artikel i brittiska Independent häromdagen:
… a coming sea change in business education, not just in France but across Europe, as schools open up to the humanities subjects in what some say is a reaction to the current financial crisis.

Läsvärd är också den rapport om konstens roll i högre utbildning som kom från Harvard i december, och som uttrycker det såhär:

To allow innovation and imagination to thrive on our campus, to educate and empower creative minds across all disciplines, to help shape the twenty-first century, Harvard must make the arts an integral part of the cognitive life of the university: for along with the sciences and the humanities, the arts — as they are both experienced and practiced — are irreplaceable instruments of knowledge.

Jag kan inte annat än hålla med.

Kommentera
28 januari 2009 under Noterat | kommentera

Ikväll: Nextopia, pirater och gratis

Tobias Tobias

Ikväll kl 17.30 arrangerar jag ett författarsamtal på Obaren (Sturehof) i Stockholm mellan Micael Dahlén, vars ”Nextopia” mitt förlag givit ut, och Anders Rydell, som imorgon släpper sin och Sam Sundbergs bok ”Piraterna”. (För dig med Facebook: läs mer.)

Anders är numera också chefredaktör för ”Konstnären”. Det ska bli intressant att se vad han ska göra med tidningen. (Hans första nummer har nyss avslutats.)

Tanken är att Micael Dahlén och Anders Rydell ska fundera kring utifrån aktuella teman såsom Barack Obama, de nya ”Terminator”-filmerna och finanskrisen, samt diskutera reaktionerna på boken, till exempel vad det är som gjort att tanken om Nextopia och Förväntningssamhället fått så mycket uppmärksamhet.

Anders har säkert också funderingar utifrån sin nya roll på ”Konstnären”. Själv är jag nyfiken på vad Micael Dahlén, såsom professor i marknadsföring, säger om föremålet för Anders nya bok, den illegala fildelningen. Gratis som affärsmodell kommer också beröras apropå att Chris Anderson, Wired-redaktören bakom boken ”The Long Tail” och artikeln ”Free”, några dagar senare kommer till Malmö.

Vi ska för övrigt summera Chris Andersons artikel ”Free” på svenska till premiumversionen av nästa analysbrev.

Kommentera
27 januari 2009 under Noterat | kommentera

Konst och forskning

Emma Emma

Jag är en dålig bloggare dessa dagar. Mest för att jag – apropå tidigare blogginlägg – slöt fred med det rostfrias hegemoni  och impulsshoppade en lägenhet förra veckan.
(Jo, den har tyvärr ”rostfrivaror”, men – i övrigt – charm och karaktär.)
Den närmsta tiden kommer därför morgnar och kvällar vara vikta åt rensning och städning och packning – och bloggandet kommer därmed att bli lidande.

Dagarna ägnar jag dock fortfarande åt mitt yrke. Måndag och tisdag har gått till diskussioner om konst och forskning. Två av mina forskningsprojekt har ventilerats.

Det första är det cirkusforskningsprojekt som i grunden är ett konstnärligt forskningsprojekt, drivet av Tilde Björfors, men där jag och tre andra forskare har varsin liten del.

Måndagen gick mest åt att diskutera förhållandet mellan konst, konstnärlig forskning och traditionell forskning utifrån just det här projektet. Representanter från de flesta konstnärliga högskolor var närvarande och, som alltid, pendlade diskussionerna mellan ståndpunkten att konstnärlig forskning absolut inte har något att hämta från traditionell forskning till att vi alla tjänar på att samarbeta.

För mig är det lite som fildelningsfrågan: jag kan inte riktigt gå igång. I just det här projektet känns det dessutom så uppenbart att vi har massvis att ge varandra – och jag tycker att det är superkul att vi som arbetar med projektet representerar konst, konstnärlig forskning, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Hur ofta är det fallet?

Tisdagen gick på sätt och vis i samma tecken. Då var det ett annat av mina forskningsprojekt som stod i fokus: det om konstnärer på arbetsplatser. Även där kom det att handla en hel del om konst vs forskning.

Om detta projekt finns det mycket att säga (när garderoben inte behöver rensas). Förhoppningsvis blir fortsättningen att jag och en konstnär kommer att samarbeta, på lika villkor. Allt för att undslippa den eviga frågan om vem som är över- respektive underordnad, konstnären vs forskaren.

Kommentera
27 januari 2009 under Noterat | kommentera

Gemensam galakväll i Arvidsjaur

Tobias Tobias

Läser i Piteå-Tidningen om att på lördag arrangeras kultur- och näringslivsgalan i Arvidsjaur, med utdelning av priser till personer och företag i kommunen. Särskilt gillar jag citatet från Mikael Reinholdsson på kommunens utvecklingsenhet:

Nu samlas alla dessa prisutdelningar, plus några till, Årets Arvidsjaursbo bland annat, till ett och samma tillfälle. Kultur- och näringslivsgalan.
– Kultur och näringsliv hör ihop. Utan kultur har vi inget näringsliv, utan näringsliv ingen kultur. Båda behövs och en sådan här gemensam gala blir en bra samlingspunkt för politiker, företagare, kulturarbetare och alla andra Arvidsjaursbor. Alla kan träffas på ett ställe, samtidigt, säger Mikael Reinholdsson, kommunens utvecklingsenhet.

Kommentera
26 januari 2009 under Noterat | kommentera

Anteckningar från Göteborg om filmbranschen

Tobias Tobias

Igår var jag med på seminariet “Regional film i framtiden” i samband med filmfestivalen i Göteborg. Jag visade både bröderna Lumières första film och ”Dark Knight” (den senare på en iPhone), och försökte koppla klippen till betydelsen av film och rörliga bilder i samhället framåt.

Övriga noteringar:

Mats Svegfors, nu särskild filmutredare, träffar nu Filmavtalets alla parter. Han ville inte kalla Olsbergs rapport för en skuggutredning (ladda ner som pdf): ”Olsberg är en mycket bra utredare, men han är en konsult och där en av uppdragsgivarna var Film i Väst.” Svegfors lade fram olika alternativ för att finansiera de 150 miljoner kronor som nu kommer från branschen, där ett – konstaterade han – är att de försvinner.

Cissi Elwin, vd Filminstitutet (SFI), klappade sig själv på axeln när hon sa att målet med färre men bättre svenska filmer infriats. Under 2008 var marknadsandelen oförändrad för svenska filmer, trots färre filmer.

Lars Nordström, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd, konstaterade att de länge varit en krisregion, men att de vant att sig att satsa framåt. Och att ett område som de är ”säkra” på växer och därför satsar på är ”upplevelseområdet”. Vad gäller film så är källan för finansieringen intressant. 41 miljoner kronor kommer från kulturnämnden och 22 miljoner kronor från regionala utvecklingsnämnden. Apropå film som både kultur och näring.

Resurscentrumen i Västmanlands län och Örebro län har samarbetat för att varje kommun ska ha minst en biograf. ”Länsgränser får inte vara något problem”, sa Anders Westin.

Helsingborgs kommun funderade över hur de skulle nå unga med offentligt finansierad kultur och kom fram till satsningar på film var ”ett oarbetat område”. Det har lett till flera projekt, berättade Birgitta Killander, med målet att bygga långsiktigt och skapa strukturer. BoostHbg verkar intressant.

Thomas Runfors, informationschef på SF Bio, talade såklart i egen sak men lade likväl fram en intressant graf, apropå rollfördelningen i Filmavtalet: biografernas andel av filmintäkterna minskar (framför allt eftersom dvd-marknaden ökat). Jag är aldrig för monopol, men det är lätt att konstatera att SF Bio har en knepig sits där de slängs in i kulturpolitiska diskussioner – mångfald i filmutbudet, vilka bifografer som ska få finnas (kvar) – trots att de är ett kommersiellt företag. Jag frågade Thomas om SF Bio känner att de har ett kulturellt ansvar och han gav ett nyanserat men uppenbart svar – att visst, de känner det, men att det måste balanseras mot att få ihop den egna verksamheten.

Kommentera
25 januari 2009 under Noterat | kommentera

Politik och filmstöd

Tobias Tobias

I morgon måndag åker jag till filmfestivalen i Göteborg för att medverka på seminariet ”Regional film i framtiden”. Jag ska prata under rubriken ”Vem tar ansvaret för framtiden?”. 140 politiker, tjänstemän och företrädare från resurscentrum samlas för att också lyssna på Cissi Elwin, Mats Svegfors, informationschefen för SF bio, Lars Nordström (ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd) m.fl.

Det får mig att tänka på ITPS-seminariet häromdagen, om globalisering och kultur, då Ystads kommunalråd Thomas Lantz reste sig upp och menade att Wallander-filmerna varit en fantastisk affär. Han sa till och med sa: ”Stödsystemet till bilindustrin som vi nu ser hade gjort större nytta i filmindustrin.”

Jag googlar honom och hittar en artikel där han säger att Ystad ska bli störst i Norden inom film.

Intressant är att den här offensiva satsningen i kommunen drivs från moderat håll. Visst minns jag rätt i tanken att det mest varit socialdemokrater som drivit frågan om regional filmfinansiering (i Trollhättan har socialdemokraterna egen majoritet)?

Men när det gäller att profilera sin egen kommun och region verkar fler medel vara tillåtna. Då sitter principfrågorna lösare.

Kommentera
22 januari 2009 under Noterat | kommentera

Definitionen av kulturekonomi

Emma Emma

Den vanligaste frågan är hur vi definierar begreppet kulturekonomi.

Såhär definierade jag nyligen begreppet i en kursplan:

The term “cultural economy” has two different, but interrelated, meanings:

1) The culture of economy: how cultural meanings are embedded in economic life, and how we cannot understand and develop economic practices, without understanding these cultural meanings.
2) The economy of culture: how economic practices become important in cultural life. For instance, the cultural industries have all become significant industrial sectors, and arts and culture, in general, are believed to be important in order to create an attractive, inclusive and dynamic society or region.

Ska jag vara lite självkritisk, tycker jag främst att det är den sistnämnda delen av definitionen som får utrymme här på bloggen – liksom i debatten.

Det är, rent ut sagt, ett evigt tjat om att kultursektorn måste bli bättre på ekonomi, men det hörs nästan ingenting om motsatsen: att ekonomerna också skulle behöva bli bättre på kultur.

Personligen jobbar jag egentligen mer med det sistnämnda, med ekonomins kultur, 80 % av min arbetstid, även om jag av någon outgrundlig anledning sällan berättar om det här på bloggen. Det ska det bli ändring på.

Kommentera
21 januari 2009 under Noterat | kommentera

Globalisering och kultur (ny rapport)

Tobias Tobias

Kulturen spelar en viktig roll för tillväxt i en allt mer globaliserad värld. Det är utgångspunkten för en ny skrift från ITPS och Globaliseringsrådet, med titeln Globalisering och kultur och som släpptes imorse i samband med ett välbesökt seminarium.

Du hittar rapporten här.

”Teknikutveckling, digitalisering, kultur, upplevelse, symbolvärde och nationers varumärkesbyggande spelar allt större roll i en globaliserad värld. För att på bästa sätt främja den egna konkurrenskraften måste man både lyckas förmedla sitt lands kultur och förstå andras kulturyttringar”, säger Anne Kolmodin på ITPS som varit redaktör.

Rapporten är något spretig eftersom den belyser tre olika aspekter på ämnet. Inte desto mindre är den intressant.

Noterat utifrån rapporten och seminariet:

Nya och starka produktionscentra av kultur uppstår utanför västvärlden vilket går hand i hand med nya allianser för politik och handel. Johan Lagerkvist, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, menar att man kan se Kina och Indien som nya motorer för både kulturell utveckling och ekonomiskt tillväxt i en allt mer global kultur. Han resonerade om dessa länder som modeller för andra länder framåt – och konsekvenser av det. Kommentar: Tankeväckande, oavsett vad som händer framåt, att fundera över vilken typ av kultur som kommer dominera.

Ett historiskt perspektiv på upphovsrätten är nödvändigt, menar Eva Hemmungs Wirtén. Hon tar dels 60-talets genombrott med kopieringsmaskinen Xerox som exempel (hennes tankar sammanfattade på Copyriot); dels Victor Hugo som i ett tal 1878 då Hugos verk var vitt piratkopierade och han menade att något borde göras. Ändå sa han: ”Om jag tvingas välja mellan författarens rättigheter och allmänhetens rättigheter, så kommer jag att välja den senare.” Eva lägger också ett genusperspektiv som, hårddraget, innebär att upphovsrätten förstärkt skillnaden mellan producent och konsument och därmed rollerna mellan geniet som man och läsaren/mottagaren som kvinna. Kommentar: Det mesta blir mer intressant med ett historiskt perspektiv. Läs Evas text – inte minst med tanke på kommande Pirate Bay-rättegången och debatten som lär dra igång då.

På nya zeeländska bilkartor finns snedställda gula ringar utsatta. De leder till turistmål med koppling till Sagan om ringen-filmerna. Margareta Dahlström, docent i kulturgeografi, visar genom exemplet filmturism hur kultur och näring samspelar i globaliseringens tid. Förutom en arbetsintensiv filminspelning och indirekta intäkter i form av hotellnätter, transporttjänster och moms ger en filminspelning ofta långsiktiga effekter i form av symboliskt kapital, en regional identitet och marknadsföring. Kommentar: En given följdfråga handlar om hur stora effekterna egentligen är, inte minst med tanke på den enorma risknivå som filmproduktioner innebär. Det är framgångsexemplen som lyfts fram som anekdotiska bevis.

Kommentera