Kreativitet för alla?
Utblick 10 December 2008 av TobiasJag var på seminariet som Emma nämner nedan (“Creative Britain – Kreativa Sverige”). Det känns som om (s) är mycket nyfikna, och framför allt på angeppssättet “kreativitet överallt” i stället för enbart “kreativa näringarna”.
En intressant vinkel, som både huvudtalaren Shelagh Wright, Demos, och f.d. minister Leif Pagrotsky fortsatte på, handlar om kreativitet som en rättighet, oavsett klass. Inte minst angående kreativa klassen och kritiken i den diskussionen om den kreativa klassen som framför allt vit, övre medelklass. Även Katrine Kielos, debattör och chefredaktör, tog upp denna aspekt.
“Det handlar om en demokratisering av att kunna uttrycka sig”, sa Pagrotsky, väntat trygg med den här frågan – det var ju han som starkt bidrog till att sätta den på den svenska politiska kartan för snart tio år sedan. Han fortsatte:
“När jag gick i skolan var det tre-fyra personer av tusen som fick uttrycka sig. De på skoltidningen. Nu har hundratusentals personer bloggar.”
Apropå kulturföretagare eller kulturentreprenörer formulerade Shelagh Wright det fint: grow by staying small.
Med det menade hon att det finns en medveten strävan hos de flesta (i de kreativa näringarna) att fortsatta vara små, vilket inte hindrar att man gärna gör fler och bra saker. Tillväxten ligger snarare i antal företag än att företagen växer.
Själv har jag börjat formulerat lite ytterligare tankar på vad skiftet från enskilda sektorer (som i kreativa näringar eller upplevelseindustrin) till hela ekonomin (som i kreativ ekonomi eller upplevelsesamhälle) innebär. Återkommer.
Vill du börja prenumerera på 
(On December 10th, 2008 at 11:10)
Jag måste erkänna att jag inte direkt ser sambandet mellan socialdemokrati och “en demokratisering av att kunna uttrycka sig”.
Obligatorisk skolgång är alla för. Socialdemokratin, dock, vill ha en skola där ingen behöver lära sig kommunicera. Fria kommunikationer (såsom en avreglerad telemarknad, en fri mediemarknad, etctera) har sossarna alltid varit emot. Och internet var för en socialdemokratisk minister, som alla minns, “en fluga”. Minnesgoda erinrar sig dessutom den socialdemokratiska viljan att förbjuda parabolantenner (!) när det begav sig.
Vidare har inga gjort mer än socialdemokraterna när det gäller att gynna vita medelålders män och hålla tillbaks invandrare och bohemer.
Paggan och Kieloskan må vara hur sympatiska som helst, men i verkligheten är socialdemokratisk kulturpolitik något annat.
(On December 10th, 2008 at 11:21)
Intressanta synpunkter. Men historiska och verkliga samband är en sak. Att göra en fråga till sin är en annan.
(On December 11th, 2008 at 02:15)
“grow by staying small” – det kan vara en av de mest vältajmade ekonomiska och politiska insikterna jag stött på.
Long tail, fast från andra hållet, så att säga.
Och tajmingen avser då Sveriges relativa litenhet i världen och att (s) söker en ny position, för bl.a. kulturpolitiken (men egentligen för hela klabbet väl?).
Skulle inte de – stora kolossen – kunna göra ett retoriskt lappkast a la plånbokshögern som arbetarparti och verkligen jobba med närhet och de små perspektiven – “riktig” gräsrotspolitik a la gamla föreningstanken där ett stort antal små enheter gjorde det totala engagemanget större?
Att det lokala politiska engagemanget och aktiviteten sattes framför storpartiet på riksnivån?
Det är nog att vänta sig en smula för mycket och jag är hemskt luddig i mina exempel men man fattar va?
(On December 11th, 2008 at 03:35)
Jag grubblar över liknande frågor som du, Tobias.
Framför allt i form av framtida kursplanering.
Men vilken beteckning väljer man (på engelska)?
“Experience Economy” (doftar gammal guru från 1900-talet)
“Creative Society” (gillar egentligen inte “kreativitet”)
“Cultural Economy” (låter som bloggen)
… “Communicative Society”… eller?
(On December 11th, 2008 at 04:10)
Mati, grow by staying small syftade nog egentligen på hur företag ser på sig själva. Vilket inte hindrar att din politiska önskelista absolut bör fångas upp.
Emma, varför inte cultural economy? Jämför vår intervju och Raj Isars resonemang om just det valet för boktiteln.
(On December 11th, 2008 at 04:48)
Hey, Tobias, jag är ingen idiot. Men det vore väl en lite tråkigare blogg om kommentarerna var av typen “åh, bra citat om en lämplig självbild för kulturföretagare”?
Det häftiga med citatet tycker jag var sammanhanget det förekom i och hur tillämpbart det var på andra saker än ekonomi.
Keep on keeping on!