I vintras kom ITPS rapport ”Kreativ tillväxt”. I senaste numret (#6/2008) av deras återkommande publikation Tillväxtpolitisk utblick fokuseras på svårigheterna att definiera och mäta begrepp som kreativa näringar och upplevelseindustrin.
Redan i huvudrapporten resonerade Anne Kolmodin och de andra författarna kring mätsvårigheterna. En intressant iakttagelse var att olika definitioner som ofta står bredvid varandra endast delvis överlappar varandra. När ITPS jämförde den svenska definitionen av upplevelseindustrin med EU-kommissionens definition av den kulturella ekonomin såg de stora skillnader:
”Av upplevelseindustrins 434 000 sysselsatta och 509 000 sysselsatta i ’cultural economy’ är det drygt 222 000 sysselsatta som är gemensamma. Att likställa dessa definitioner i en vardagsdiskussion blir därmed tveksamt.”
Kreativa näringar och upplevelseindustrin är båda begrepp som pekar på en utveckling som innebär ökning av kulturkonsumtion och ”kulturalisering” av samhället, men de utgör som koncept konstruerade fält dit vissa släpps in och andra inte, beroende på olika definitioner och utgångspunkter.
Vilka intressenter hörs och syns? Vilka som får vara med kan också få pengar för olika satsningar. Det är en annan sida av avgränsningar och definitioner – som inte handlar om statistik, men minst lika viktig.