Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
19 september 2008 under Noterat | kommentera

Ny avhandling om konstnärligt yrkeskunnande

Emma Emma

I morse disputerade min prefekt vid Konstfack, Roland Ljungberg, på en avhandling, En resa från det ordlösa, om sitt eget konstnärliga yrkeskunnande. Det är en intressant avhandling och det var en intressant disputation.

Inte minst tycker jag att det är spännande att se vad som kommer fram när en konstnär själv formulerar sitt yrkeskunnande, sin praktiska kunskap, sin konstnärliga praktik. Särskilt som så många i mina forskarkretsar diskuterar vad som utgör ”konstnärlig kompetens” och vad den kan bidra med. Att läsa och lyssna till Roland var en nyttig kontrast, särskilt språkligt; det var inte så mycket ”kreativitet” och ”entreprenörskap” i hans ordval, för att uttrycka det rakt på sak.

Likaså är jag fascinerad över användandet av den egna, praktiska och subjektiva erfarenheten i vetenskapliga sammanhang. Det är ett område som jag en dag själv vill skriva om, så just nu samlar jag på alla tänkbara erfarenheter från det fältet. Och Roland hade både tänkt till och formulerat sig väl i frågan.

Dessutom var det kul att komma tillbaka till KTH och återigen ta del av det som sker på forskningsområdet yrkeskunnande där och i form av Dialogseminariet, under ledning av professor Bo Göranzon. Jag hade nästan glömt bort hur mycket det finns av relevans där, vilket märks inte minst när man ser till hur många med just konstnärlig bakgrund som har tagit till sig grundtankarna.

Slutligen var det som alltid intressant att lyssna till spåren av den lite heta debatten kring konstnärlig forskning. Själv har jag inte riktigt hängt med, men laddningen känns direkt – och det är ju alltid spännande.

Kommentera
19 september 2008 under Noterat | kommentera

Världens bästa läsfrämjande åtgärd

Emma Emma

Äntligen lyckades jag ta mig iväg till optikern – och mycket riktigt kunde han konstatera att jag behövde läsglasögon (eller, rättare sagt, att jag nog behövt det i minst ett par år…).

Härom dagen fick jag dem, och aldrig kunde jag ana att de skulle göra en sådan skillnad. Nu vill jag bara sitta i mitt soffhörn och läsa dygnet runt. Det är numera så otroligt lustfyllt, så lätt, så underbart; som om jag hamnat i något slags andra bokslukarålder – och allt på grund av ett par läsglasögon!

Och nästa vecka som det dessutom är Bok- och Biblioteksmässa. Kunde livet vara bättre?

Kommentera
18 september 2008 under Noterat, Samtal | kommentera

Respekt i stället för skydd

Tobias Tobias

Pratade med stadsarkitekten i Kalmar, Staffan Lindholm, apropå det hyllade Kalmar konstmuseum. Det är ett hus som tar plats och sticker ut i stadsparken, just vid Kalmar slott, bredvid modernistiska restaurangen Byttan.

Ett svårt läge – att göra ett tillägg i en känslig miljö.

Men Lindholm påminde om att alla gamla hus har byggts en gång och att Byttan, ritad av Sven Ivar Lind, måste varit ”extremt kontoversiell då den byggdes 1940″.

Jag frågade om argumenten bakom ett sådant hus som Kalmar konstmuseum som kontrasterar så mycket mot den omgivande miljön. Att bygga ett nytt konstmuseum är inte nödvändigtvis detsamma som att bygga en spektakulär byggnad. Den lokala domen var också hård: förstör inte vår stadspark. Museichefen Klas Börjesson berättade tidigare att han har miltals med insändare.

Staffan Lindholm menade att den största risken låg i att vara passiv i en stad:

”Man måste vara alert. Att vara passiv innebär det hotet som långsamt leder till kräftgång. Det är något som inte märks i vardagslivet, men en extern besökare noterar det direkt. Därför tycker jag inte att skydda är ett bra begrepp; däremot ska man hysa respekt för nuvarande miljön.”

”Museet måste ses i ett större sammanhang. Huset vitaliserar också det som fanns tidigare.”

Jag frågade för att jag fiskade efter argument som marknadsföring av staden och locka turister, men fick i stället ett stadsbyggnadsperspektiv, vilket var intressant (fel person att fråga; jag har talat med politiker också: de svarar annorlunda)

Kommentera
17 september 2008 under Noterat, Samtal | kommentera

Heligt förbannad

Emma Emma

I dag fick jag brev från Robert. Robert Gidehag, från Skattebetalarnas förening. Robert var heligt förbannad på landstinget i Kronoberg, med ett underskott på 70 miljoner kronor. Eller, som han skriver:

Det som gör mig heligt förbannad är på vilka sätt de prioriterar. Av en händelse är underskottet nämligen nästan till kronan lika stort som budgeten för kontot ”kultur, folkhögskolor och regionala satsningar”. Tror du att de rörde en enda krona från allt detta?

Istället menar Robert att de tar pengar från psykiatrin och, även om Robert påpekar att han uppskattar kultur, tycker han att:

Du och jag vill ha ett Sverige där vi betalar rimliga skatter, men också ett Sverige där ansvariga tar just ansvar för skattepengarna – inte slösar med dem. Ett Sverige där skattepengarna inte tas från psykiskt sjuka och ges till kulturföreningar.

Förlåt Robert, men sådant dravel gör mig heligt förbannad! Och det får mig absolut inte att vilja gå med i Skattebetalarnas förening. Tvärtom kan jag tycka att vi verkligen behöver betala så hög skatt att det räcker till både kultur och psykiatri. Dessutom är kanske satsningar på kultur, utbildning och regional utveckling nödvändiga för att vi ens ska ha något skatteunderlag på sikt.

Samtidigt säger reklamen från Skattebetalarnas förening – som för övrigt är en av Sveriges största intresseföreningar – en hel del om synen på kultur, utbildning och regional utveckling i det här landet. Tyvärr.

Kommentera
17 september 2008 under Noterat | kommentera

Selmas hotell och spa – utan Selma

Tobias Tobias

Hur långt kan kulturens aura exploateras innan kopplingen blir alltför svag?

När jag föreläser brukar jag ibland diskutera utifrån Nashville, som har några shoppingland och jättehotell som anspelar på att stan är countryns världshuvudstad, utan att ha något som helst med musik att göra.

Jag brukar säga att kärnan – countrymusikerna med inspelningsstudior och livescener i fallet Nashville – måste vårdas för att kunna generera denna aura till övriga delar i stan.

På besök i Sunne känner jag likadant. Jag frågar både på Selma Spa och Selma Lagerlöf hotell om författarinnan och får svaret att det inte finns ”någon koppling alls till henne egentligen”. Förutom det uppenbara i att Mårbacka ligger en mil bort förstås.

Ofta brukar man åtminstone på plattityder som svar, till exempel att man ”verkar i Selma Lagerlöfs anda – här hade hon trivts”. Men inte ens det.

Och inga citat i en välkomstshälsning eller inramade på väggarna. Inga foton; i alla fall inte på spat, det var där jag bodde och kunde kika och fråga mest.

Jag är något förvånad, men det verkar inte spela någon roll. Båda de här verksamheterna har haft de här namnen sedan början av 90-talet.

Kommentera
17 september 2008 under Noterat | kommentera

Rekord på Sotheby's

Tobias Tobias

Samtidigt som den fördjupade, globala finanskrisen skrämmer slag på de flesta – oavsett sektor – är det uppenbart att de ”superrika” (enligt The Guardian) fortfarande har pengar över och gärna använder dem till konst.

Första dagen på auktionen för Damien Hirst på Sotheby’s i London inbringade otroliga nästan 900 miljoner kronor (70,5 miljoner pund), mer än den mest optimistiska prognos.

”Banks fall over, art triumphs”, som en besökare konstaterade.

Och herr Hirst kan fortsätta glänsa; som förra veckans omslag på Time Magazine utropade: ”ARTIST AS ROCKSTAR”.

Kommentera
15 september 2008 under Noterat | kommentera

Dagens citat

Emma Emma

I dag startar Sotheby’s Damien Hirst-auktion, och motståndet mot honom och hans köpare växer sig starkare. Eller vad sägs om följande, saxat ur Robert Hughes krönika i The Guardian:

Actually, the presence of a Hirst in a collection is a sure sign of dullness of taste…(…)… No wonder so many business big-shots go for Hirst: his work is both simple-minded and sensationalist, just the ticket for newbie collectors who are, to put it mildly, connoisseurship-challenged and resonance-free. Where you see Hirsts you will also see Jeff Koons’s balloons, Jean-Michel Basquiat’s stoned scribbles, Richard Prince’s feeble jokes and pin-ups of nurses and, inevitably, scads of really bad, really late Warhols.

Det är ett kanoncitat för att illustrera Pierre Bourdieus teorier om hur det kulturella kapitalet grundar sig på ett avståndstagande från det ekonomiska – och avsaknaden av ett samband mellan pris och kvalitet på konstmarknaden.

Är jag för övrigt ensam om att få lite dåliga vibbar av att det samtidigt är kaos på finansmarknaden? Hajpad konst till överpriser och investmentbanker som ansöker om konkursskydd – det känns på något sätt oroväckande.

Kommentera
12 september 2008 under Noterat | kommentera

Byggboom i Kultursverige

Tobias Tobias

Det är byggboom inom kultur och fritid i Sverige.

  • Nya arenor som ska kunna husera lokala hockey- eller fotbollslaget OCH större underhållnings- och kulturarrangemang, till exempel i Swedbank Arena i Örnsköldsvik, Borås Arena och Löfbergs Lila Arena i Karlstad.
  • Nya kultur-/konserthus, till exempel i Uppsala, Luleå och Piteå.
  • Nya konsthallar och -museum, till exempel i Kalmar och Östersund.

Det är bakgrunden till en artikel som jag nu satt igång med för en antologi som Sveriges Kommuner och Landsting ska ge ut i november, samt presentera på deras årliga kulturkonferens, i år i Uppsala, 6-7 oktober.

På vilka drivkrafter sker de här satsningarna? Slår de tillbaka på andra lokala verksamheter, som är längre bort från den professionella eliten som husen byggs för?

Missar jag något argument bakom investeringarna när jag utgår från de här fyra?

  • Företagsekonomiska (intäkter > kostnader för en verksamhet; t.ex. storklubb; kommunen står för det infrastrukturella för att man ser andra effekter, bl.a. enligt nedan).
  • Turistekonomiska (turistintäkter i samband med evenemang).
  • Regionalekonomiska (profilering och inward investment, både företagsinvesteringar och inflyttning invånare, dvs. apropå Richard Florida teori om kreativa klassen).
  • Verksamhetslogiska / kulturella (”konsten/vårt arkiv/vår orkester behöver ett större hus”).
Kommentera
11 september 2008 under Noterat | kommentera

Entreprenörskapsarvet

Emma Emma

Det är mycket nu. Mycket forskning och ännu mer undervisning. Fyra dagar på Handels och en dag i veckan på Konstfack summerar dessutom inte alls upp till fem, utan snarare till sju dagar – eller mer.

Sett till arbetstid, timlön, meritering och framtida karriär, var det således idiotiskt att börja på Konstfack. Sett till utveckling och inspiration, var det helt rätt.

Jag tycker nämligen att det är urkul. Här om dagen körde jag samma gamla föreläsning som jag har hållit hundra gånger på Handels – och fick helt nya kommentarer och frågor.

Typ: ”hur kan man ens fundera över om det heter kulturella eller kreativa näringar? Kultur och kreativitet är ju varandras motsatser; kultur står för något invant, kreativitet för något nytt.”

Jag älskar det! Och snart börjar min första egna kurs, ”The Business of Culture”.

Annars har jag i veckan som gått också fått mitt straff för inlägget om samtidens ”entreprenörskapsepidemi”. Inte bara via mothugg från Peter Jihde och andra här på bloggen, utan också av min egen tolvåring.

Han kom hem från skolan i förrgår och deklarerade glatt att han och en kompis hade startat ett eget företag – där de köpte och sålde själar! Varför? Jo, för att han var övertygad om att alla förr eller senare skulle sakna sin själ och då skulle de kunna sälja tillbaka dem dyrt.

Lite läskigt, eller hur?

Kanske är det hans sätt att revoltera mot sin mamma. Eller hans arv. Yrkesval går ju ofta i arv, och eget företagande utgör inget undantag. Även om sambandet börjar bli svagare, enligt mina forskarkollegor. Tidigare var det väldigt tydligt att benägenheten att starta företag ökade markant, om man själv kom från en företagarfamilj.

Så driver jag själv också eget företag, sedan många år. För att inte tala om hans pappa, som garanterat borde kunna klassificeras som just entreprenör. Och från Konstfack, dessutom.

Personligen kan jag förresten tycka att den typen av ”kulturentreprenör” – med känsla och kunskap både om kultur och företagande – vore intressant som efterträdare till Johan Staël von Holstein i Kulturrådets styrelse.

För det var ju inte för att Johan Staël von Holstein var borgerlig, som många tycks tro, som han väckte reaktioner. Utan för att han visade en sådan uppenbar okunnighet om Kulturrådets verksamhet och villkoren för kulturproduktion och kulturföretagande när han tillträdde.

Kommentera
8 september 2008 under Noterat | kommentera

Konstvärldens omvända ekonomi

Emma Emma

Det sägs ofta att konstvärlden (om den nu existerar i singularis…?) har en omvänd ekonomi. De som står för innehållet, det som alla andra kapitaliserar och lever på, har ofta sämst betalt. De få som säljer väldigt bra, blir emellanåt betraktade med viss misstänksamhet. Och det som säljs på andrahandsmarknaden är inte sällan mycket dyrare än det som säljs på förstahandsmarknaden.

Ungefär som om man skulle betala mycket mer för en Marc Jacobs på Myrorna än på Nathalie Schuterman.

Det här har fått den brittiska konstnären Damien Hirst att pröva nya vägar, skippa galleristerna och sälja direkt på en Sotheby´s auktion.

Bra eller dåligt? Debatten rasar. Hirst är känd för att experimentera med relationen konst – ekonomi, så utspelet är knappast förvånande. Och några nedskrivna regler, eller ens några kontrakt, finns ofta inte i konstvärlden.

Även om Hirsts strategi knappast är en strategi som fungerar för alla, och kanske inte ens för honom själv.

Kommentera