Äntligen lyckades jag ta mig iväg till optikern – och mycket riktigt kunde han konstatera att jag behövde läsglasögon (eller, rättare sagt, att jag nog behövt det i minst ett par år…).
Härom dagen fick jag dem, och aldrig kunde jag ana att de skulle göra en sådan skillnad. Nu vill jag bara sitta i mitt soffhörn och läsa dygnet runt. Det är numera så otroligt lustfyllt, så lätt, så underbart; som om jag hamnat i något slags andra bokslukarålder – och allt på grund av ett par läsglasögon!
Och nästa vecka som det dessutom är Bok- och Biblioteksmässa. Kunde livet vara bättre?