Hur långt kan kulturens aura exploateras innan kopplingen blir alltför svag?
När jag föreläser brukar jag ibland diskutera utifrån Nashville, som har några shoppingland och jättehotell som anspelar på att stan är countryns världshuvudstad, utan att ha något som helst med musik att göra.
Jag brukar säga att kärnan – countrymusikerna med inspelningsstudior och livescener i fallet Nashville – måste vårdas för att kunna generera denna aura till övriga delar i stan.
På besök i Sunne känner jag likadant. Jag frågar både på Selma Spa och Selma Lagerlöf hotell om författarinnan och får svaret att det inte finns ”någon koppling alls till henne egentligen”. Förutom det uppenbara i att Mårbacka ligger en mil bort förstås.
Ofta brukar man åtminstone på plattityder som svar, till exempel att man ”verkar i Selma Lagerlöfs anda – här hade hon trivts”. Men inte ens det.
Och inga citat i en välkomstshälsning eller inramade på väggarna. Inga foton; i alla fall inte på spat, det var där jag bodde och kunde kika och fråga mest.
Jag är något förvånad, men det verkar inte spela någon roll. Båda de här verksamheterna har haft de här namnen sedan början av 90-talet.