Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
2 september 2008 under Noterat | kommentera

Entreprenörskapsepidemin

Emma Emma

Jag kan inte släppa denna tids (och detta lands) fixering vid entreprenörskap. Hur långt kan den gå?

Mitt senaste hatobjekt är idén i Stockholms läns landstings Samrådsförslag till RUFS 2010 om att göra ”entreprenörskap till en grundkompetens i utbildningssystemet”.

Eller, som de också uttrycker det: ”kunskap om entreprenörskap och kreativitet behöver genomsyra hela utbildningssystemet och vara en integrerad del i utbildningen.” (Och bara för att förtydliga, de talar alltså om grundskolan!)

Förlåt, men vad menar de? Vad innebär det att se entreprenörskap som en grundkompetens? Och på vilket sätt ska entreprenörskap genomsyra hela utbildningssystemet?

Betyder det att våra barn ska lära sig att läsa, skriva, räkna – och sälja sig själva?

Jag blir galen. Jag gråter. Och jag tröstar mig med att läsa Mark Ravenhills krönika i The Guardian om vikten av att kämpa emot, som inleds med:

It was like going on a perfect date, only to discover that the other guy was there because his tax bill was coming up, and he needed a few receipts to give to his accountant. I felt used, I felt cheap, I felt like a business expense.

Fast det kanske är Stockholms läns landstings dröm att vi alla ska bli sådana; se och relatera till varandra som avdragsmöjligheter.

Som tur var, går det att protestera mot förslaget via mejl.

9 kommentarer
  1. Per Dahl skriver:

    Det är lite blåögt att avkräva ett slags politisk programtext specifik mening och betydelse ord för ord. De borgerliga är för entreprenörskap, och vill se mer av det. Alltså stryker man likt marmelad över en frukostsmörgås på ord av detta slag i de texter som produceras, och hoppas att orden någonstans någongång förändrar något. Var, när, hur? Det vet vi ännu inte.

    Att gå igenom text av detta slag mening för mening och avkräva varje sats specifik logisk innebörd är som att stycka en aria i Verdiopera med formell matematisk logik och tro att man ska finna något väsentligt.

    Råkade en gång som valansvarig välja fel förlaga till ett ”lokalt” flygblad. Det fanns plats för bild, och jag satte dit en populär politiker. Texten gav sedan intryck av att vara denna politikers egna uttalanden.

    Flygbladet gick åt som smör och fick tryckas nytt flera gånger. Efter valet visade det sig att jag råkat få tag i en dummy, som bara innehöll textmassa för att visa var man skulle kunna placera in betydelsebärande lokalt författade ord. Men textmassan som var skriven utan spärrar hade fångat det aktuella partiets känslostämning tio gånger bättre…

  2. Emma Emma skriver:

    Det är såklart att man inte kan granska den här typen av förslag ord för ord som jag har gjort, men jag blir ändå upprörd och ledsen. Måste det vara så onyanserat? Och är inte risken att det istället blir bakslag av alltihop?

    Jag är rädd för att man på det här sättet tröttnar på allt vad entreprenörskap heter (som jag absolut tror finns och behövs, men inte alltid och enbart), ungefär som man kan tröttna på marmelad om man äter alldeles för mycket av det.

  3. Emma Emma skriver:

    PS Och speciellt om man brer och äter marmelad på allting.

  4. Daniel Ericsson skriver:

    We don’t need no education…

    Och så klämmer vi i med fortsättningen:

    We don’t need no thought control!

    Emma, det blir värre, jag lovar!

  5. Jonas skriver:

    Allting handlar om överkompensation från borgarnas sida: de känner sig förtryckta efter 70 år av socialdemokratiskt förfördelande av stöd till industrins jättar istället för de hårt taxerade småföretagarna.
    Det, och den ekonomiska högkonjunkturen.
    Därför går nu halva Sverige, med Stockholms blåaste stadsdelar i täten, i spinn över konceptet ”entreprenörskap”.

  6. Peter Jidhe skriver:

    Hej Emma! Stämmer det att du är professor i entreprenörskap? Dags att byta bana? För inte vill man titta sig i spegeln och inse att det är man själv som är en produkt av denna tids (och detta lands) fixering vid entreprenörskap?

  7. Emma Emma skriver:

    Peter, en mycket relevant fråga som jag ställer mig varenda dag.

    Det konstiga är att jag inte är den enda entreprenörskapsprofessorn som ifrågasätter den enorma populariteten, och idén att alla ska vara entreprenörer. Jag tror att de flesta av oss är ganska ense om att begreppet används lite väl lättvindigt.

    Det betyder dock inte att jag har något emot entreprenörskap. Inte alls. Tobias är till exempel en duktig entreprenör. Men jag tycker ändå inte att entreprenörskap ska eller ens kan ses som en grundkompetens i grundskolan eller att det ska genomsyra hela utbildningen.

    Tycker du?

  8. Peter Jidhe skriver:

    Hej igen Emma, tack för svaret!
    Jag känner mig lite förvirrad. Har läst det där förslaget nu och om man tittar på vad det egentligen innehåller så handlar det ju mest om att man ska uppmuntra barns kreativitet och självständighet. Men du verkar ju se entreprenörer som såna som bara behandlar andra människor som vandrande avdragsmöjligheter. En trist syn tycker jag! Och framförallt konstig om man är professor i entreprenörskap?

  9. Emma Emma skriver:

    Peter, var inte orolig. Jag lär inte ut att entreprenörskap = avdragsmöjligheter. Viktigast av allt tycker jag dock att diskussionen och reflektionen är; att vi inte okritiskt tar till oss allting, utan att fundera över vad som menas. Toppen att du gör det!

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas