I dag går mobilen varm. Den omdiskuterade Pinocchio-statyn i Borås avtäcks nu på fredag – och medierna ligger i startgroparna.
Här har ett antal privata finansiärer, med konstmecenaterna Swegmark i spetsen, donerat nio miljoner kronor till en nio meter hög bronsstaty av den amerikanska konstnärern Jim Dine, och ställt den mitt i Borås. Med näsan vänd mot högskolan och titeln ”Walking to Borås”.
Lite spännande är det, och man kan förstå att folk vill diskutera. Statyn pekar onekligen på vad privat kulturfinansiering kan komma att innebära i praktiken.
En sak som slår mig när journalisterna ringer är att dock de börjar med att säga att det handlar om sponsring. Det gör det inte i min värld. Snarare om privata donationer och stiftelsebidrag, vilket för mig är en annan sak.
Personligen tycker jag dock att hela projektet är positivt. Jag ser mycket hellre en nio meter hög staty än en nio meter hög McDonaldsskylt, vilket annars brukar vara fallet. Och just Pinocchio är dessutom ganska kul, dels för att sagan har ett bra budskap, dels för att det faktiskt var en person i Boråstrakten som ritade Disneyversionen av den, vilket få kanske vet.
Lite annat hade det varit, som en av mina studenter sa i dag, om Bengt Swegmark hade satt upp en nio meter hög staty av sig själv. Eller av en bh, som han i mina ögon är mest känd för att tillverka (även om de, apropå dagens tidigare inlägg, är ovanligt bra bh:ar).
Ja, det är bara att konstatera att jag som stockholmare är lite avundsjuk. Jag vill också ha en privatfinansierad Pinocchio i parken!