Kulturekonomi

Pojkar, pojkar, pojkar…

Tycker att det har blivit lite mycket män här på bloggen, medan jag har varit på semester: Eckhard Miltz, van Gogh, Andreas & Norrlandspojkarna (bara namnet…), Putte Svensson, David Parrish, Alf Rehn, Malcolm Gladwell, Ulf Lundell…

Vad händer om man sätter skapandet – och talandet – i ett genusperspektiv?

Skulle vi till exempel tycka att Malcolm Gladwell var en lika bra berättare om han vore kvinna? Och vad skulle vi tycka om hon drog en historia om spagettisås på en stor konferens?

Skulle Alf Rehn ha fått samma stöd från sin handledare om han hade varit kvinna? Skulle Alf ha blivit professor, på KTH, direkt efter disputationen? (Missförstå mig rätt, jag tycker att Alf är en utmärkt forskare och absolut en värdig professor, men ändå…).

Skulle en kvinna, tillika fyrabarnsmamma, kunna satsa lika mycket på sitt skapande som Ulf Lundell? Hur skulle det uppfattas?

Ibland tänker jag att jag bara är avundsjuk. Avundsjuk på att jag aldrig kunde bli någon manlig professors kronprins, avundsjuk på att jag aldrig fick det där stödet som jag har sett så många manliga kollegor få (ja, förutom från en professor då, men han försökte senare slita av mig kläderna efter ett seminarium, och när jag vägrade att ha sex med honom, försvann snabbt stödet).

Och (ibland) avundsjuk på att min ex-man, och tillika pappan till min son, helhjärtat kunnat satsa på sitt skapande, eftersom jag – liksom mödrarna till hans andra söner – alltid funnits där som back-up.

Det är när man tänker på sådant man lätt blir lite bitter. Eller när man går till jobbet och det fortfarande bara finns en enda kvinnlig professor där – år 2008. Av sammanlagt dryga fyrtio.

För verkligheten känns lite annorlunda ut än i den hyllningsartikel till kvinnorna på Handelshögskolan som stod i Svenska Dagbladet i går (även om jag tycker att det är suveränt att de lyfter fram några av alla de fantastiska kvinnliga studenterna på skolan!).

Det är inte undra på att det ibland känns lite tröstlöst – och viktigt att vakta på när det blir för många pojkar på bloggen. Speciellt en vecka som denna.

Tobias, kan inte du fundera över det, mellan blöjbytena på lilla dottern?

genus

Emma posted this article under Noterat on Monday, March 3rd, 2008 at 09:35 You can follow any responses to this entry through the RSS feed. You can leave a comment or trackback from your own site.