Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
18 februari 2008 under Noterat | 3 kommentarer

Var finns de "kreativa jobben"?

Tobias Tobias

Att mäta kulturen, kreativa näringarna eller upplevelseindustrin enbart utifrån branschaggregat säger inte mycket. Det har ITPS kommit fram till enligt nedan och det har jag själv upprepat i många år nu.

Detta bekräftas också av en ny studie av Nesta, den brittiska stiftelsen för vetenskap, teknik och konst, Beyond the creative industries: making policy for the creative economy.

Slutsatsen har varit känd ett tag. Nesta följer en modell från australienska QUT och Peter Higgs därifrån berättade i höstas på Creative Clusters-konferensen om resultaten.

Efter slutarbetet ser det i alla fall ut så här i Storbritannien:

                                                            In the creative industries             Outside

Specialist creative workers                     46 %                                         54%

Poängen är att de flesta ”kreativa jobben” finns utanför de kreativa näringarna och upplevelseindustrin.

Det ekonomiska värdet från den kreativa inputen från de här personerna – i form av arbete med design, musik, skrivande m.m. – realiseras alltså i en annan produkt, i en annan bransch.

Det innebär, menar författarna, att värdet av de ”kreativa yrkena” ofta underskattas.

PS. Nej, jag tänker inte ge mig in på att resonera kring vad som är kreativt eller inte här. Se det som en etikett på en typ av yrken. Ni förstår vilka.

3 kommentarer
  1. Charlotta skriver:

    Kul att ITPS säger det nu eftersom det var det vi pratade om i november förra året på NICs workshop med ITPS närvarande :-).

    Jag har med ett kapitel i min kommande avhandling (disp. i oktober) där jag har kollat exakt yrkessammansättning för alla industrier i Sverige år 2001 i privat sektor (nära två miljoner individer i 165000 företag). Jag separerar för ”kreativa” yrken, serviceyrken, tillverkningsyrken och yrken relaterade till fiske/jordbruk. Jag har också med exakt utbildningsnivå på yrkeskåren inom varje industri för att separera det från ”kreativa yrken” och slippa hamna i fällan att kreativitet och högre utbilding är samma sak.

    Har även med tillväxttakt inom industrierna i termer av arbetsställen, anställda och lönesummor, samt deras lokaliseringsmönster i Sverige.

    Tanken är att i nästa steg (1) jämföra skillnader inom industrier, (2) jämföra skillnader mellan regioner, (3) jämföra skillnader med andra länder.

    Och jag håller FULLSTÄNDIGT med – att bara titta på industrisiffror säger INGENTING. Bland de anställda inom ett IT-företag kan man hitta allt ifrån sjukvårdspersonal, catering, receptionister, städpersonal tillsammans med de som verklingen jobbar med IT. Det är därför yrkesstatistiken är så mycket mer tillförlitlig, framförallt i kombination med industristatistiken.

  2. Tobias skriver:

    Låter oerhört intressant! Följer du Floridas definition apropå ”kreativitet”?

    Det här borde av värde inte minst för branschorganisationer och fackförbund. Var arbetar olika yrkesgrupper, egentligen?

  3. Charlotta skriver:

    Japp, jag använder den kreativa klassen. Mest för att det idag är ett ganska vedertaget begrepp. Dessutom neutraliseras det något av att jag bara tittar på privata företag. De grupper som annars dominerar kreativa klassen i Sverige är ju de inom utbildings- och sjukvårdssektorn. Nu får den gruppen en mycket mindre vikt i sammanhanget. Dessutom går det härigenom att separera de som har högre utbildning från kreativa klassen och se i vilken grad de är överlappande och på vilka sätt de skiljer sig åt.

    Har använt en helt fantastisk databas på SCB (MONA) som innehåller ALLA individer och företag (naturligtvis enbart med ett identitetsnummer och inte namn :-). Inte helt smidig att jobba med, men den visar helheten som ingen annan data.

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas