Att mäta kulturen, kreativa näringarna eller upplevelseindustrin enbart utifrån branschaggregat säger inte mycket. Det har ITPS kommit fram till enligt nedan och det har jag själv upprepat i många år nu.
Detta bekräftas också av en ny studie av Nesta, den brittiska stiftelsen för vetenskap, teknik och konst, Beyond the creative industries: making policy for the creative economy.
Slutsatsen har varit känd ett tag. Nesta följer en modell från australienska QUT och Peter Higgs därifrån berättade i höstas på Creative Clusters-konferensen om resultaten.
Efter slutarbetet ser det i alla fall ut så här i Storbritannien:
In the creative industries Outside
Specialist creative workers 46 % 54%
Poängen är att de flesta ”kreativa jobben” finns utanför de kreativa näringarna och upplevelseindustrin.
Det ekonomiska värdet från den kreativa inputen från de här personerna – i form av arbete med design, musik, skrivande m.m. – realiseras alltså i en annan produkt, i en annan bransch.
Det innebär, menar författarna, att värdet av de ”kreativa yrkena” ofta underskattas.
PS. Nej, jag tänker inte ge mig in på att resonera kring vad som är kreativt eller inte här. Se det som en etikett på en typ av yrken. Ni förstår vilka.