Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
30 januari 2008 under Noterat | kommentera

Jag handlade aldrig i skivbutiker

Tobias Tobias

Det är en hel del snyftande i dagarna när stockholmstidningarnas krönikörer nostalgiskt skriver om skivaffären och hur den försvinner. Anledningen är att Skivfönstret, en av de där butikerna med handskrivna rekommendationer, slår igen i huvudstan.

Trots att jag har en läggning för det nostalgiska och är musikälskare, är jag långt från i tårar. Jag inser att jag får skylla mig själv. För trots att jag har vandrat maratonlopp runt i skivbutiker inser jag, vid närmare eftertanke, att jag knappt handlat i dem.

Under uppväxten i Småland beställde jag från Ginza: låg och granskade de där listorna (då utan bilder) och prickade för. Butiken i stan hade ändå aldrig skivorna som jag ville ha, så varför – resonerade jag – skulle de beställa och inte jag direkt. Nu beställer jag skivor, eller laddar ner, via Internet. Jag älskar det oändliga utbudet som finns, så nära, så tillgängligt. Rekommendationerna får jag via last.fm, vänner, recensioner, bloggar.

Varför jag ändå älskade att besöka, säg, Mega på Sergels torg berodde på att jag då kunde lyssna på allt jag hade läst om i musiktidningar eller i Expressen. Men också för testlyssnandet fungerar nätet utmärkt.

Enligt marknadens logik är det naturligt att om efterfrågan saknas, behövs inte utbudet. Efterfrågan i bemärkelsen att köpa: Det finns en anledning att gamla varumärken gått i graven, trots att så många kan stämma upp i en (kostnadsfri) lovsång för dem. Samma resonemang kan för övrigt appliceras på illegal nedladdning också.

Kulturpolitikens argument mot marknadens logik för att försvara subventioner är att det finns ett värde i att ha möjligheten att ett visst utbud finns: Om inte för den här generationen, så kanske för generationer framåt. Vi kan inte riskera kulturen (den som anses värd att försvaras och förvaltas) för tillfälliga smakskiftningar – och vilka är vi att bryta kedjan?

Men skivbutiker lär aldrig platsa som ”kulturarv”. Själv är jag inte heller beredd att betala för optionen att ha skivbutiker att vandra omkring i om 20 år, eller för att min dotter ska kunna göra det då. Varför skulle hon?

PS. En liknande utveckling pågår i bokbranschen. Tidningarna skrev igår (SvD här, DN här) om att en fjärdedel av alla böcker som såldes i Sverige sker via Internet. För mig ligger kanske siffran på 95% (och då är jag en storhandlare; >10.000 kr). Men jag tror inte på samma utslagning som gäller skivbutiker, åtminstone inte än. Dels är det långt kvar till eboksläsaren slår igenom (även om Amazons nya verkar intressant) som möjliggör nedladdning, dels har många boklådor en sidoverksamhet i pappershandeln som ofta är mer lönsam (min far jobbade i respektive drev bokhandel i 49 år). Musikbranschen kan också lära sig något av bokbranschen vad gäller pocketutgivningen: att hitta prisvärda paketeringar som medför att det inte värt att lägga tid på att ladda ner.

2 kommentarer
  1. Mia skriver:

    Jag bodde i Stockholm i 20 år och visst gick jag till skivbutiker ibland men jag måste erkänna att jag tyckte inte att de allmänna skivbutikerna var bra, alla hade ju samma skivor! Efter flytten från Stockholm så åker jag fortfarande dit ibland men då åker jag till just mer specialiserade butiker såsom Multikulti. Min grej är indiansk musik från Nordamerika, av alla kategorier, och den typen av musik finns bara i väldigt välsorterade butiker och på webben. Ta som exempel Bill Miller (mahican), som är en av de mest kända indianska rock/folk musikerna. Bills album finns i några specialiserade butiker och på webben. I Sverige finns vad jag vet bara ett distributionsföretag som tar in indiansk musik av alla kategorier nämligen mitt. Det heter Indima Indigenous Music & Arts och någon dag skulle jag verkligen vilja öppna en egen, liten, butik med indiansk musik, böcker mm. Men med tanke på att andra lägger ned så kanske det inte är så bra att ge sig på sånt. Eller är det så att det är på webben som företag som mitt kan överleva och handla med just musik?

    Mia

  2. Tobias skriver:

    Mia, det är engagerade människor som du som med sin vilja att föra ut olika nischer skapar en härlig mångfald i kulturlivet.

    Om jag ska svara på din fråga så är mitt råd verkligen att arbeta med webben som hjälpmedel, och inte bara hålla dig till en svensk marknad och utan samtidigt sälja utomlands. Du kanske inte kan konkurrera med amerikanska alternativ, men du kan bli ledande i Europa.

    Lycka till!

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas