Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
31 december 2007 under Noterat | kommentera

Prylkulturens hämnd

Emma Emma

Prylar, prylar, prylar… Jultomten kom med alldeles för många prylar och, som om man inte skulle ha fått nog, pågår just nu en vansinnig reahysteri. Kan man annat än kräkas på prylkulturen, speciellt som vi vet att överkonsumtion är ett hot mot miljön?

I går skrev jag en krönika i Dagens Industri som argumenterade för att vi måste börja avstå och försaka, både för vår egen mentala hälsas skull och för miljöns. Jag refererade då till Tomhetens triumf av Mats Alvesson, professor i företagsekonomi. Han argumenterar bland annat för att vi lever i en ”vulgoekonomi”, där vi försöker fylla vårt inre tomrum med konsumtion – utan att lyckas, förstås.

Det intressanta är att Alvesson i sin tur har inspirerats av Staffan Burenstam Linder, gammal moderat minister, professor i nationalekonomi och legendarisk rektor på Handels. Burenstam Linder varnade tydligen redan på 1960-talet för att vi var på väg in i vad han kallade ”tillväxtens vulgariseringsfas”. Med det menade han att ekonomiska förbättringar inte längre sågs som medel, utan som mål i sig.

Där är vi ju garanterat i dag – och det kan jag personligen ställa mig skeptisk till. Inte minst med tanke på de effekter denna överdrivna konsumtion har på miljön. Någonstans måste vi ju börja ändra livsstil, försaka och avstå, även på ett personligt plan. Eller hur?

Kanske känns det extra mycket såhär års. Vi är många som är drabbade av konsumtionsbaksmälla såhär efter jul, och med klimathotet hängande över oss känns det extra akut.

Många gånger har jag tänkt att vi snart kommer att höra nya argument för varför det är viktigt att satsa på kultur. Istället för att tala om att kultur skapar ekonomisk tillväxt, kommer vi att får höra att kultur skapar hållbar utveckling. Ja, min gissning är 2008-års starkaste kulturargument kommer att kretsa kring kultur och klimat.

Frågan är om det verkligen stämmer. Kräver inte kulturkonsumtion ofta prylar? Det blev jag varse om i kväll, när prylkulturen slog tillbaka och jag fick mitt straff för att jag varit så konsumtionskritisk.

I går skrev jag nämligen i krönikan ”att jag klarar mig utmärkt utan platt-tv”.

I kväll sa det PANG – och så small bildröret i vår gamla tv. Tv:n tvärdog och rummet luktade rök.

Så vad göra nu? Leva upp till sina ideal, leva utan tv och därmed utan en hel del kultur? Eller krypa till korset och kanske till och med köpa sin första platt-tv.

Fast åtminstone tänker jag inte ta mig ut till den elektronikkedja, som just nu gör tv-reklam och visar massvis av bilar i kö till en stormarknad. Där går gränsen.

Lämna en kommentar

Viss HTML kan användas