Det är många som vill besöka Hogwarts. Dagens Industri skriver om hur trakten runt Alnwick Castle, slottet som är magiskolan i filmerna, har fått se turismen växa med 120 procent.
Det finns många exempel på samma tema. DI skriver också om hur Da Vinci-koden bidragit till att antalet besökare till Rosslyn Chapel i Midlothian ökat med 33 procent och femfaldigat antalet besök i Temple church i London. Liknande svenska exempel finnns.
Det kan bli lite pengar för turismen. DI refererar tidningen The Guardian som skriver att besöksindustrin i kölvattnet av filmer och tv-serier omsätter motsvarande 36 miljarder kronor om året. I Skåne har man gjort beräkningen att varje satsad krona (totalt 13 miljoner) ger ett regionalekonomiskt utfall på mellan 24 och 92 kronor beroende på vilket scenario (om filmerna blir en succé eller inte) och vilken beräkningsmodell som väljs.
Allt bra med det? Visst. Plus stolthet för invånarna etc. Men det är viktigt att komma ihåg att sådana här indirekta effekter från filmproduktioner bör kopplas till turism och har varken att göra med filmen (kultur) eller, som så många regioner strävar efter, värdeskapande i ett audiovisuellt kluster (näringsliv).