För snart tio år sedan sattes en världsstandard för vad som ska ingå i ”creative industries” och hur värdet av de här näringarna ska beräknas. Det skedde genom att den första kartläggningen (”mapping document”) från Department of Culture, Media and Sports (DCMS) i Storbritannien släpptes. En efterföljare kom 2001 och även denna var mycket påkostad i förpackning.
När jag tog fram statistiken om upplevelseindustrin för KK-stiftelsen 2002-2003 så utgick jag mycket från de här arbetena från DCMS.
På senare år har de flesta brittiska kartläggningar varit regionala. Men nu har en uppdatering kommit och trummas ut med nästan krampaktig nationell stolhet (”the most creative in the world… bla bla”).
Det ekonomiska värdet från de kreativa näringarna (upplevelseindustrin) i Storbritannien jämförs nu med finanssektorns (tänk då på att London är Europas finansiella huvudstad). Intressant är att rapporten också identifierar åtta drivkrafter för framgång som offentliga sektorn måste ta hänsyn till.