Nationaldag idag. Grattis Sverige! Men vad ska vi fira?
Att vi är mest kreativa i världen? Det brukar Richard Florida säga. Han har blivit symbol för kopplingen mellan kreativitet och tillväxt och satsning på att locka (rätt) människor till sig i samhällsplaneringen. Kulturen betraktas instrumentellt: något som lockar de här människorna, den s.k. kreativa klassen.
Om ett år publiceras en specialstudie om den kreativa klassen i Sverige, ”Sweden in the Creative Age”, av Handelshögskolan i Göteborg i samarbete med Richard Florida och Irene Tinagli (som höll i Europa-versionen för något år sedan). Några resultat presenterades dock i förra veckan:
Stora geografiska skillnader föreligger, enligt Irene Tinagli. Hon berättade vid Lokalmarknadsdagen i Göteborg:
”Det finns 3-4 geografiska områden i landet som verkligen lyckats attrahera den kreativa klassen, på ett sätt jag inte sätt någon annanstans än i Sverige, medan andra regioner kämpar för sin överlevnad. I Stockholm, Västra Götaland och Skåne finns 50% av Sveriges befolkning, men här hittar vi hela 64% av landets samlade kreativa klass och 73% av alla era högteknologiska patent.”
Jag vet inte vad vi lär oss av detta. Trodde någon annorlunda? De stora frågorna apropå kreativa klassen handlar snarare om: Hur ska de övriga regionerna agera på att det är så här? Och hur ska vi se på dem som inte tillhör kreativa klassen?
För övrigt: Sverige presenteras som ”världens mest kreativa land”, men på Fortunes lista över de mest entreprenöriella länderna hamnar Sverige på 12:e plats. Topp 5 består av Nya Zeeland, USA, Kanada, Australien och Singapore. Och nummer sex är också intressant: Hongkong/Kina.