Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
11 september 2014 under Analys | 2 kommentarer

Ingen vill ha kulturpolitik i valrörelsen

Tobias Tobias

Det blev tredje valrörelsen som jag fått frågan: Varför är inte kulturpolitiken en större valfråga?

Tidigare tyckte jag att det var obegripligt. Nu funderar jag om det inte kan förklaras av att ingen part är intresserad.

Politikerna vill inte riskera självmord. Och kultursektorn vill inte ha en mer aktiv kulturpolitik, för den riskerar att leda till större styrning och snarare nedskärningar och oönskade omprioriteringar än motsatsen.

Den här gången ringde TT, och frågan som de ställde om kulturen som en icke-fråga är nog än mer relevant i år, för om vi ser bakåt så har det faktiskt varit mer drag. Tidigare har det funnits svallvågor efter såväl piratdebatten som den senaste stora Kulturutredningen.

Nu väljer ingen att tala om något som kan reta upp någon. Ingen nämner kulturentreprenör eller kulturföretagare. Framför allt pratar ingen om ”verklighetens folk”.

“Jag tror tyvärr att den viktigaste kulturpolitiska strategin inför valet är att inte reta upp någon”, svarade jag i artikeln.

Och man vill inte reta upp konstnärer, skådespelare, författare eller musiker. Personer som många har en relation och lyssnar till, och som dessutom är välformulerade eller som på olika sätt kan nå ut.

Så vi har inte sett några stora tankar om kulturpolitiska insatser, vilket illustreras av att museifrågan fortfarande tas upp (den är ju  en  bagatell!).

Låt mig då vända på resonemanget.

Frågan bör också ställas inåt: Hur har kulturlivets aktörer lyft och formulerat frågor? Eller är det så att man inte vill ha en större diskussion?

Jag börjar ana en tyst överenskommelse. 

Tanken väcktes utifrån Tobias Hardings uttalande i en artikel i Fokus, som vi båda var citerade i inför förra valrörelsen:

På kort sikt gör det givetvis att det är svårare för kultursektorn att få mer pengar. Men den konsensus vi har inom kulturpolitiken gör också att det blir relativt lite politisk styrning. Vi vill ju inte ha ett samhälle där politikerna styr kulturen.

Ett resultat av en mer omfattande kulturpolitisk diskussion inför ett val riskerar förstås klåfingriga ingrepp både vad gäller omprioriteringar och snabbåtgärder utan vidare analyser. Kanske skulle något parti till och med använda sig av ett väldigt populistiskt anslag för att vinna röster (apropå Göran Hägglunds tal som jag syftade på ovan)?

I stället är det småputtriga duttandet att föredra. De viktigare diskussionerna skjuts i stället upp till rum bakom stängda dörrar då en kulturminister blivit utsedd, utan att denne tvingas ha några genomgripande vallöften att agera på.

Men jag har kanske fel?

I så fall är självkritik på sin plats.

Kommentera
10 september 2014 under Noterat | kommentera

Nordiska samarbeten

red red

2014-09-05 10.45.54

I juni blev det klart att Nordiska ministerrådets projekt KreaNord läggs ned till årsskiftet, ett år tidigare än planerat. Projektet har pågått sedan 2010 och har handlat om att främja tillväxt i den kulturella och kreativa sektorn. Några aktiviteter kommer dock att fortsätta löpa på under 2015.

Tanken är att lärdomarna från KreaNord och arbetet kring den kulturella och kreativa sektorn ska infogas i programmet Nordic Innovation inom ett Nordic Lighthouse-projekt. För att förbereda inför detta skifte var det i förra veckan en konferens i Helsingfors där frågan om vad som bör göras diskuterades. Än så länge är processen i ett tidigt skede men bestämt är att ett särskilt fokus kommer ligga på det tvärsektoriella, det vill säga hur kulturella och kreativa företag kan samarbeta med företag inom andra sektorer. Ett utkast på förslag till vilka insatser som Nordic Lighthouse-projektet ska omfatta ska komma i månadsskiftet september och oktober.

Vid konferensen höll även Rasmus Wiinstedt Tscherning en presentation kring de policyrekommendationer European Creative Industries Alliance (ECIA) kommer att offentliggöra 27-28 november då ECIA arrangerar en slutkonferens i Amsterdam. Tre övergripande teman för rekommendationerna är:

  • Stimulera innovation och tillväxt genom att möjliggöra tvärsektoriella samarbeten.
  • Bygga bättre företagsstöd i regionala ekosystem.
  • Mäta och stärka kännedomen om de kreativa företagens värden.

Vi återkommer i senare inlägg till diskussionen om Nordic Lighthouse och ECIA senare under hösten.

 

 

Kommentera
29 augusti 2014 under Noterat | 3 kommentarer

Här är kulturpolitiken

red red

post23264

Nu är det bara drygt två veckor kvar till valet. I de stora utfrågningarna och de mest medialt uppmärksammade debatterna har inte kulturpolitiken varit särskilt framträdande. I första hand syns den kanske i diskussioner om läsning kopplat till skolan.

Riksdagspartierna skulle kunna göra mer för att lyfta kulturfrågorna. Har någon politiker verkligen gått ut med emfas och visat att den vill bli nästa kulturminister?

För att underlätta lite för den kulturpolitiskt intresserade har vi nedan sammanställt några ingångar till den som vill fördjupa sig i kulturpolitiken på riksnivå. Kom gärna in med fler tips på fler källor som målar upp de större dragen i den kulturpolitiska diskussionen och kan lyfta kulturfrågorna på agendan.

Vad tycker riksdagspartierna i kulturpolitiken?

Tankesmedjan Timbro har analyserat i två rapporter visionerna för vad alliansen respektive oppositionen vill med kulturpolitiken.

Sveriges Radio har också inlett sin storsatsning på kulturpolitiska frågor inför valet. Läs mer och lyssna ikapp på serien “Kulturvalet”.

Uppdaterat 12 september 2014

Kommentera
29 augusti 2014 under Noterat | kommentera

Stadsutveckling med samverkan | Del 4

red red

Det här är ett av flera inlägg i en serie som tar fasta på lärdomar från olika exempel på hur det är möjligt att arbeta med kultur i platsutveckling. Inläggen är baserade på rapporten ”Stadsutveckling med samverkan – Processer och arbetsmetoder med kultur” somVolante Research tagit fram i samarbete med Mälardalsrådet. I detta inlägg ser vi närmre på hur Västerås arbetat för att utveckla stadskärnan i samverkan mellan olika sektorer och aktörer där kulturen är en betydelsefull del i helhetsarbetet.

***

1processvasteras

En viktig aktör i utvecklingen av de centrala delarna i Västerås är Västerås City, ett bolag som ägs gemensamt av handlarna och fastighetsägarna men som också samlar olika privata och offentliga aktörer i frågor om stadsutvecklingen. Frågor som bolaget driver handlar bland annat om tillgänglighet, stadsmiljön och hur utbudet ser ut.

Ett bevis på att samverkansarbetet fungerat väl är att Västerås blivit utsedd till årets stadskärna. Två faktorer kan lyftas fram som centrala för att samverkansarbetet ska fungera.

Arbetsgrupper med beslutsmandat. I arbetsgrupperna ingår personer som har mandat att ta beslut och agera på sina respektive positioner. De är således inte bara diskussionsgrupper som kan bidra med underlag.

Gemensam målbild. De olika aktörerna är överens om en gemensam vision vilken också brutits ned i mer specifika och konkreta åtaganden. En arbetsprocess där många olika aktörer ingår med delvis olika intressen får på så sätt en mer tydlig struktur. Det gör också att det är lättare delegera beslut till arbetsgrupperna.

Den gemensamma målbilden utgår ifrån den vision som Västerås tagit fram för 2026. Baserat på denna vision har Västerås City tagit fram en gemensam målbild och värdegrund för samverkansarbetet i de centrala stadsdelarna och slutligen en utvecklingsstrategi med konkreta delmål.

En gemensam målbild bidrar också till att mer informell samverkan fungerar mer smidigt menar Maria Fors. Ett exempel på detta är Kulturnatten som staden arrangerar i september varje år. Det finns inte något förbud mot att handlare inte ska hålla öppet men de handlare som håller öppet ska bidra till Kulturnattens arrangemang i någon form, exempelvis genom att anlita livemusiker i sin lokal.

Det ska på så sätt inte gå att enbart tjäna pengar på kulturen utan att också bidra till evenemanget. Detta förhållningssätt kräver inte något skriftligt avtal utan vilar på den värdegrund som gemensamt har arbetats fram inom ramen för visionen.

Kommentera
25 augusti 2014 under Noterat | kommentera

Stadsutveckling med samverkan | Del 3

red red

Det här är ett av flera inlägg i en serie som tar fasta på lärdomar från olika exempel på hur det är möjligt att arbeta med kultur i platsutveckling. Inläggen är baserade på rapporten ”Stadsutveckling med samverkan – Processer och arbetsmetoder med kultur” somVolante Research tagit fram i samarbete med Mälardalsrådet. I detta inlägg ser vi närmre på festivalen ”Live at Heart” som äger rum runt om i Örebros stadskärna på stadens krogar och hotell. En tydlig förebild har varit SXSW i Ausin.

***

liveatheart publik

Live at Heart är inte en traditionell festival utan kan kanske bättre beskrivas som en mötesplats för musikbranschens aktörer och artister som är på väg att slå igenom, men med en möjlighet för publiken att ta del av ett stort utbud av liveakter runt om i Örebro.

Tanken med Live at Heart är också att skapa ett evenemang som ska bygga broar mellan den kulturella och kreativa sektorn och övrigt näringsliv. Framför allt sker detta i samarbete med hotell och krögare som utgör spelställena för liveakterna.

I september 2014 är det femte gången som musikfestivalen äger rum. Sedan starten har Live at Heart vuxit på många sätt. Festivalen har bland annat utökats från två till fyra dagar, från 160 till 300 konserter och från 12 till 20 scener. Dessutom arrangeras det nu ett 40-tal seminarier under festivalen och besökare kommer från både nationellt och internationellt håll. Nedan följer några faktorer som har varit särskilt viktiga i utvecklingen.

Grundlig behovsanalys. I grunden för festivalens framgång är en analys av musikbranschens utveckling där festivalen möter ett reellt behov. Det gäller både en analys av en generell utveckling inom musikbranschen där livedelen fått en allt större betydelse och att det saknats en mötesplats för musikbranschen.

Tjänstemän med överblick. Det var en tjänsteman på kommunen som förde samman grundarna, som inte hade träffats tidigare, då han såg att båda hade liknande idéer. Det första mötet skedde därefter på kommunkontoret. På så sätt kan en kulturhandläggares uppgift handla om mycket mer än att enbart bevilja bidrag.

Studieförbundens organisering. En viktig resurs, framför allt i festivalens uppstartsfas, har varit att det i Örebro län funnits en stark organisering av studieförbunden genom SceniT. Studieförbundens organisering lokalt, regionalt och nationellt har varit ett viktigt nätverk att nå ut. Genom SceniT har de fått mycket hjälp med allt från att hitta och boka artister till teknik.

Ambassadörer. För att få med sig samarbetspartners har det varit betydelsefullt med ambassadörer utanför Live at Hearts egen organisation men som förstår och tror på konceptet. En sådan viktig ambassadör har varit Patrik Hanberger, hotelldirektör för Clarion Hotel Örebro, som var först med att börja samarbeta med Live at Heart. Han har varit viktig för att få med sig andra aktörer inom hotell- och restaurangbranschen men även för att få med sig kommunen. Det har funnits ett pedagogiskt problem med att förklara konceptet då det inte finns något liknande i Sverige. Därför har det varit särskilt viktigt med denna typ av ambassadörer.

Stadens struktur. Att Örebro har en relativt liten och tät stadskärna bidrar till att det är möjligt att gå mellan de olika spelställena runt om i staden. På så sätt är det möjligt att lägga ett program så publiken hinner ta sig till just de akter de är intresserade av i pauserna mellan framträdandena. En framgångsfaktor är också att Örebro inte är Stockholm där musikbranschen i stor utsträckning annars är lokaliserad, vilket kan kan skapa bättre förutsättningar för informella möten. Samtidigt finns det en infrastruktur som gör det relativt enkelt att ta sig till Örebro från större delen av Sverige och övriga världen.

Politisk förankring. Det finns ett starkt politiskt stöd för Live at Heart. Idag får de ett så kallat marknadsföringsstöd genom kommunledningskontoret. En stödform som innebär mer frihet än stöd från kulturbudgeten då andra kulturpolitiska mål i så fall behöver tillgodoses. I dagsläget är festivalen beroende av stöd för att kunna fortsätta men siktar på att bli självförsörjande i framtiden.

Långsiktighet  i samarbeten. De samarbeten med krögare och hotell som fungerat bäst är när det funnits en långsiktighet i samarbetet. Den direkta ekonomiska vinsten kanske inte kommer första året en krog deltar.

Kommentera
22 augusti 2014 under Noterat | kommentera

Stadsutveckling med samverkan | Del 2

red red

Det här är ett av flera inlägg i en serie som tar fasta på lärdomar från olika exempel på hur det är möjligt att arbeta med kultur i platsutveckling. Inläggen är baserade på rapporten ”Stadsutveckling med samverkan – Processer och arbetsmetoder med kultur” somVolante Research tagit fram i samarbete med Mälardalsrådet. I detta inlägg ser vi närmre på hur Uppsala arbetat med olika verktyg för att engagera människor i sin närmiljö genom stadsodling. Ett projekt som tog sin början i Uppsalas ansökan om att bli kulturhuvudstad där odling kopplades till kulturarvet efter Linné.

***

odling

En kommun kan inte tvinga fram ett engagemang för odling eller andra kulturella uttryck bland invånarna. Istället handlar arbetet ur ett kommunalt perspektiv om att skapa förutsättningar för och minska potentiella hinder för ett engagemang.

I detta arbete finns det några verktyg som Uppsala jobbar med.

Inspiration och kommunikation. Ett första steg kommunen tog var att ta fram en inspirationsguide om stadsodling med grundläggande information om hur man som privatperson eller förening kan gå tillväga för att börja odla. Guiden ger en introduktion till stadsodling och dess historia men framför allt praktiska råd om hur man går tillväga om man vill börja odla. Vad som är tillåtet och var inom kommunen man kan vända sig för att få hjälp och råd. Guiden handlar alltså inte om hur man odlar olika växter.

För att väcka intresset och sprida information om möjligheter med odling i staden planerar kommunen ett evenemang på temat. Konstgruppen POP UPP har därför engagerats och kommit in med idén att skapa en flytande trädgård som kan placeras på olika platser längs med Fyrisån. Michael Gates Carlsson, grundare av POP UPP, beskriver att projektets syfte är att utbilda, inspirera och skapa gemenskap kring odling i staden. Och att utforska en breddning av hur växter och odling kan kopplas ihop med andra kulturella uttryck. Det kan exempelvis handla om växter som konstnärligt uttryck eller växter inom litteratur, form, musik, filosofi med mer genom föreläsningar och workshops.

Handledning. En viktig roll för tjänstemän är att de ska kunna hantera förfrågningar från allmänheten på ett snabbt och enkelt sätt. Antingen genom att de själva direkt kan besvara frågor som rör stadsodling eller att de vet vem de ska hänvisa till, internt inom kommunen eller exempelvis till en privat markägare.

I detta arbete har de dragit många lärdomar om hur kommunen arbetar med evenemang. Uppsala har lång erfarenhet av att arbeta med evenemang, bland annat med en tjänst som ”evenemangslots”. En sådan fungerar som en gemensam ingång för olika typer av kontakter som tillståndsgivare eller ansökningar om bidrag.

Upplåtelse. För föreningar som vill bedriva odling möjliggör kommunen detta genom markupplåtelse för den mark de själva äger. Något som går relativt snabbt och kan göras tillfälligt.

Markanvisning. En markanvisning är när en kommun ger en byggherre ensam rätt att under en viss tid och under vissa villkor förhandla med kommunen om att bygga på marken. Sedan några år tillbaka arbetar Uppsala mer aktivt med ”offensiva markanvisningar”. Med detta menas att kommunen har fasta priser i sina markanvisningar och säljer alltså inte till högstbjudande. På så sätt genom öppna markanvisningstävlingar kan andra kriterier än pris ligga i grunden för de förslag som vinner och genomförs. Det blir därigenom ett mer kraftfullt verktyg att uppmuntra byggbolag att möta utmaningar som staden står inför, utöver ett rent bostadsbehov.

Ett exempel är stadsdelen södra Rosendal där en idétävling om markanvisning avslutades under förra året. I tävlingskriterierna från kommunen skulle de tävlande bidragen komma med förslag för att lösa utmaningar som miljömässig hållbarhet, stärkt social sammanhållning och att motverka ensamhet. Flera av förslagen, inklusive det vinnande, inkluderade odlingslotter i sina förslag som ett sätt att möta denna typ av utmaningar.

Kommentera
26 juni 2014 under Noterat | kommentera

Stadsutveckling med samverkan | del 1

red red

Det här är ett av flera inlägg i en serie som tar fasta på lärdomar från olika exempel på hur det är möjligt att arbeta med kultur i platsutveckling. Inläggen är baserade på rapporten ”Stadsutveckling med samverkan – Processer och arbetsmetoder med kultur” som Volante Research tagit fram i samarbete med Mälardalsrådet. I detta inlägg ser vi närmre på Sickla och fastighetsbolaget Atrium Ljungbergs syn på vad som fungerat väl i utvecklingen av området.

*****

12Sickla_hantverksgatan

I ett strategiskt läge i gränstrakten mellan Nacka och Stockholm där flera genomfartsleder och Saltsjöbanan möts, ligger stadsdelen Sickla där framför allt arbete, handel, service och inte minst kultur är dominerande inslag i stadsbilden. På senare år har lärande, bland annat gymnasie- och högskoleutbildningar, även lagts till och bostäder planeras i anslutning till nuvarande området.

Fastighetsbolaget Atrium Ljungberg började en stadsomvandlingsprocess i Sickla för ungefär 15 år sedan då bolaget förvärvade hela området där framför allt Atlas Copcos tillverkning av dieselmotorer och pneumatiska verktyg (tryckluftsverktyg) funnits tidigare.

För en positiv samverkan kring stadsutvecklingen är det några faktorer som Atrium Ljungbergs Peter Johansson lyfter fram som viktiga.

Gemensam målbild. En grundläggande faktor är att det finns en uttalad gemensam målbild mellan de inblandade aktörerna, det vill säga mellan fastighetsbolag, kommun, hyresgäster och andra inblandade verksamheter. På så sätt säkerställs att alla strävar åt samma håll. En gemensam målbild möjliggör också en tydligare rollfördelning mellan aktörer. En förutsättning för ansvarsfördelning och att därmed realisera de planer som finns.

Visioner hänger ihop med strategier. Att enbart ha målbilder räcker dock inte. Visioner måste kompletteras med konkreta strategier och åtgärdspunkter. I de fall kommunala visioner kopplas till strategier kan de fungera som ett verktyg och utgångspunkt för andra aktörer, som fastighetsägare, i en stadsutvecklingsprocess. Och viktigast av allt är att strategier bidrar till att saker händer och inte stannar vid diskussioner, vilket leder in till nästa lärdom.

Betydelsen av att göra. Det är viktigt att saker händer av flera orsaker. För det första att de förändringar man talar om i gemensamma målbilder och strategier blir verklighet och stärker platsen. För det andra är görandet en del av tankeprocessen. Genom att göra upptäcker man potentiella förbättringar från den ursprungliga idén. Därför är det viktigt att relativt tidigt i en process börja testa sig fram. För det tredje är det först när saker görs som det kan vara lättare att få med sig skeptiker. Att konkret kunna se förändringar är lättare för människor att ta in och förstå vad de handlar om. Att göra är på så sätt också en del i att skapa en gemensam målbild.

Långsiktighet. Även om betydelsen av att göra är centralt är en viktig insikt att det inte går att göra allt på en gång. Det är därför viktigt att det finns en långsiktighet i stadsutvecklingsprojekt.

Rekrytera verksamheter som vill bidra. För ett fastighetsbolag är det viktigt att rekrytera hyresgäster utifrån en djupare analys än enbart om hyresgästen klarar att betala hyran. Centralt är att det finns en vilja bland hyresgäster att bidra till hela områdets utveckling. Som ett sätt att ha med sig detta vid företagsetableringar använder sig Atrium Ljungberg av en ekvation: (EQ+IQ)/m3=Sickla. Det vill säga att maximera andelen hjärna och hjärta per kvadratmeter. Gemensamma värderingar är en grundplåt för att lyckas.

Lokala förutsättningar. Slutligen är det viktigt att analysera de lokala förutsättningarna. Det handlar framför allt om att ta vara på de krafter och aktörer som redan finns på platsen och hur de kan engageras i utvecklingen. På så sätt är varje plats unik, det går därför inte att kopiera ett koncept rakt av.

Kommentera
24 juni 2014 under Noterat | 2 kommentarer

Almedalen 2014

red red

almedalen2

På söndag startar Almedalsveckan detta valår och veckans cirka 3300 programpunkter innebär 1000 fler evenemang än förra året. Hittills har kulturpolitiken varit långt ifrån en valfråga men flera kulturpolitiska och kulturekonomiska frågor diskuteras och debatteras i Almedalen. Traditionsenligt lyfter vi fram några vi tycker är särskilt intressanta. Kommentera gärna och fyll på med dina tips!

För sjätte året i rad arrangerar Svensk Scenkonst, i samarbete med flera andra aktörer, en mängd intressanta seminarier under rubriken Kultur i Almedalen. Flera av programpunkterna berör kulturekonomiska frågor på olika sätt. Inte minst kulturens relation till andra sektorer och samhällsfunktioner. Exempelvis ett seminarium på temat ”kulturdriven innovation” om hur kulturen kan vara en samhällsresurs för utveckling av olika samhällsfunktioner. Relaterat till detta arrangerar Föreningen Svenska Tonsättare ett seminarium om hur musik och konst kan användas för att lösa olika samhällsutmaningar.

Mälardalsrådet arrangerar ett seminarium om stadsutveckling med kultur. Vid seminariet presenteras rapporten ”Stadsutveckling med samverkan”, framtagen av Volante Research, och en paneldiskussion med bland annat Rudolf Antoni från Fastighetsägarna (se tidigare samtal med Rudolf).  Lokal utveckling och stadsutveckling berörs även vid ett seminarium som Umeå arrangerar med utgångspunkt i kulturhuvudstadsåret. Hur kultur kan bidra till en mer attraktiv stad är även temat vid ett seminarium som arrangeras av bland annat Region Skåne. Även Nacka kommun arrangerar ett seminarium om stadsbyggnad med kultur och konst i förgrunden. Svensk Form arrangerar tillsammans med Sveriges arkitekter en heldag om design och arkitektur.

Den kulturella och kreativa sektorn är teman vid flera seminarier. Bland annat vid ett seminarium med fokus på filmnäringen som arrangeras av Malmö stad med fler. Musiksverige presenterar även ny statistik över musikbranschens omsättning och sysselsättning.

En del seminarier fokuserar på en diskussion om vad det innebär att kulturen allt oftare kopplas samman med andra samhällsfunktioner. Studieförbundet Sensus arrangerar en debatt om kulturens värde i en tid då deltagarkulturen växer sig starkare och om det innebär att kulturen får en högre relevans. Några forskningsfinansiärer, däribland Formas och Riksbankens jubileumsfond, arrangerar ett seminarium med rubriken ”Nyttig eller onyttig kultur?”.

Kommentera
10 juni 2014 under Analys | kommentera

Alla behöver få möjligheterna

Tobias Tobias

Malcolm Gladwell for Time Magazine by Bill Wadman, October 2008

Vad gör en människa framgångsrik? Det räcker inte med den individuella begåvningen, menar Malcolm Gladwell i sin bästsäljande bok ”Outliers: 10 000-timmarsregeln och andra framgångsfaktorer”.

Budskapet är kanske inte kontroversiellt för en svensk som växt upp med uppfattningen att förutsättningar påverkar hur det går i livet.

Men boken innehåller en rad kulturpolitiska och kulturekonomiska poänger som tål att upprepas.

Denna text bygger på en analys som jag skrev till Kulturekonomis analysbrev för fem år sedan. Nu har Volante just återutgivit boken på svenska med originaltiteln ”Outliers”. Den har visat sig fortsätta att vara aktuell; läs till exempel Anders Mildners artikel i Sydsvenskan om ”myten om geniet” och kreativitet. En förklaring till bokens framgång är annars att den är underhållande i sig.

Om sammanhanget är det viktiga – hur kan det påverkas?
De mest begåvade faller inte automatiskt ner från skyn. Om vi tar Bill Gates som exempel så hade han turen att tidigt få obegränsad tillgång till en tidig generation av datorn 1968.

Om en miljon tonåringar fått samma möjlighet, hur många fler Microsoft skulle vi då haft i dag?

För att skapa en bättre värld skulle vi behöva ersätta lapptäcket av tursamma omständigheter och slumpartade fördelar som i dag avgör ifall någon ska nå framgång eller inte – gynnsamma födelsedata och lyckosamma historiska skeden – med ett samhälle som ger alla lika möjligheter.

Varför är sammanhanget så viktigt?
Det är inte den mest talangfulla eller intelligenta som lyckas bäst. Poängen i ”Outliers” är att vad som spelar mest roll för individers framgång är faktorer runt omkring – talang, intelligens och ambition är visserligen viktiga, men inte avgörande.

Hur kan framgång då förklaras?outliers_3000px-600x947 Boken betonar fyra faktorer: träning, tidpunkt, socialt arv och kulturellt arv. Varför Beatles blev så bra berodde på all träning på nattklubbarna i Hamburg, där de spelade åtta timmar per dag, sju dagar i veckan. Gladwell lyfter fram tiotusentimmarsregeln: det är så mycket tid som krävs för att bemästra något.[1]

Som en följd av betydelsen av socialt arv så menar Gladwell att klasskillnader skulle minska om sommarloven kortades. Det är utanför skoltid som gapen i kunskap och kompetens uppstår mellan olika grupper.

Vilka slutsatser kan dras?
Om vi ser på villkor för utveckling för både individer och samhället finns två slutsatser att dra: Framgång uppstår för det första ur ett sammanhang. De som lyckas särskilt väl är de som får möjligheterna – och fångar dem genom ambition och träning. För träning lönar sig.

Sammanhanget kan för det andra påverkas genom att skapa lyckliga omständigheter – för alla – apropå Bill Gates och hans datortid.

Från ett svenskt synsätt känns detta tämligen givet, men bredd-skapar-elit-modellen tål ändå att upprepas i flera sammanhang, inte minst från ett kulturekonomiskt perspektiv. På många sätt förklarar ”Outliers” varför kulturpolitiska satsningar behövs. Alla har inte det sociala eller kulturella arvet med sig. Inte heller får alla möjligheter automatiskt att träna.

Vi kan också i efterhand se hur vissa satsningar varit lyckade. Ett exempel är 90-talets datorsubventioner och tidig utbyggnad av bredband. Bland annat så berättade Daniel Ek, Spotifys vd och grundare, i sitt Sommar-program om betydelsen av bredband i sin bakgrund.


[1] Den svensk-amerikanske professorn K Anders Ericsson är forskaren som Gladwell refererar till, men Eriksson betonar att det också spelar roll vilken träning man ägnar sig åt.

Kommentera
9 juni 2014 under Analys, Rapport | 2 kommentarer

Paradigmskifte på kulturarbetsmarknaden

Tobias Tobias

kulturkraft stockholm panel

Står vi inför ett paradigmskifte? Förändras arbetsmarknaden inom kultur och media radikalt? Innebär det att nya krav på kompetensutveckling?

Och kan kultursektorn samverka så att det finns mottagarkapacitet, eller är positionerna alltför fastlåsta?

Idag var det slutkonferens för KulturKraft Stockholm och dessa var några frågor som diskuterades. Jag var moderator, i egenskap av att vi på Volante Research fungerat som följeforskare för projektet, liksom för systerprojektet KulturKraft Syd i Skåne och Blekinge.

KulturKraft-projekten har erbjudit tusentals aktiviteter de senaste åren för mängder av kulturarbetare. Bara i Stockholm har drygt 3.000 personer deltagit. Finansieringen kommer från Europeiska socialfonden (ESF).

Vi har funderat särskilt på hur arbetsmarknaden ser ut och om den förändrats. Bland annat har vi genomfört en enkätundersökning med nästan 1.300 respondenter. Några saker blir tydliga. Andelen frilansare, projektanställda och egenföretagare dominerar. Rimlig konsekvens: kulturpolitik och förhandlingar som involverar arbetsgivare behöver inbegripa också dessa. (Det finns ett flertal andra intressanta resultat som vi kan återkomma till senare.)

Projekten får med beröm godkänt för hur de har genomförts. Båda projektledarna Maria Rydén och Robert Karlsson har fått välförtjänta applåder. Däremot har projekten inte uppnått målet att skapa en strategisk fortsättning, eller ”varaktig plattform” som det lyder. Ansvaret för detta har snarare legat hos branschaktörerna som också varit projektägare; mest tongivande är Svensk Scenkonst och Teaterförbundet. Det finns olika bilder av vad kompetensutvecklingen ska innehålla, liksom vem som ska betala för den.

ESF:s stockholmschef Ingmar Paulsson var kritisk till detta missade mål, levererade en rätt ordentlig svada och menade att kultursektorns organisationer och individer behöver visa att de kan samverka — för att kunna komma tillbaka.

Men någon fortsättning lär det bli, i alla fall på samtalet. Några organisationer — bland annat SVT, Filmregion Stockholm-Mälardalen och Spelplan — är också villiga att finansiera en försiktig fortsättning.

Stockholms läns landstings nya kulturchef Eva Bergquist inbjöd till diskussion efter att ha resonerat kring en ny kulturarbetsmarknad från ett flertal perspektiv. Hon talade om grundläggande kulturpolitiska strukturer som förskjuts, med institutionens föränderliga roll i centrum, och att det handlar lika mycket om en sektor som idag alltmer tänjer på sina gränser och tar plats inom andra politikområden.

Jag tycker att det är en viktig diskussion och på många sätt en fortsättning om vad vi talat om under andra rubriker, såväl ”kulturella och kreativa näringar” som ”kulturentreprenörer”. För mig har rubrikordet mindre betydelse, men jag kan notera vilket symbolvärde som begreppen har. Inte ens kulturministern verkar vilja prata om kulturföretagande längre, vilket är synd.

Att ta personerna på denna arbetsmarknad på allvar är det viktiga.

På bilden ovan från vänster: Ulrika Holmgaard, Svensk scenkonst; Bo Olsson, Symf; Anette Matsson, Filmregion Stockholm-Mälardalen; Jaan Kolk, Teaterförbundet; Ingmar Paulsson, ESF; Helene Axelsson Sahlin, SVT.

anstallningsform kulturmedia

 

EvaBergquist

Eva Bergquist, förvaltningschef kulturförvaltningen Stockholms läns landsting

Kommentera