Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
11 april 2014 under Noterat | kommentera

Kreativa näringar?

Tobias Tobias

20140411-095842.jpg

 

Jag har varit på London Book Fair och ägnat mig åt kulturekonomi i praktiken för Volante förlags del.

Det kan vara den mest okreativa miljö som finns, och jag tänkte på hela diskussionen om kreativa näringar och vad som då inte är kreativt. Men man måste förstås se ordet som en etikett. Det har vi pratat om många gånger.

Att vara på en bokmässa för professionella — det vill säga inte som i Göteborg, vars mässa riktar sig till läsare, journalister och bibliotekspersonal — är ändå en bild av hur kulturekonomin är organiserad. Utifrån skapandet så finns lager på lager med tjänster för att ta ut detta till skapande till världen, och i olika former. Det är viktigt att se att flera av personerna som är på den här mässan också kan ha viktiga funktioner i skapandeprocessen — som initiativtagare, som idédrivare, som stöd — men just här är allt annat är kreativt. Vi sitter vid borden och hör presentationer av titlar och författare, halvtimme efter halvtimme.

Mässan är också en illustration av den fortsatta betydelsen av mötesplatser då man träffas. Även om man har mejlkontakt året runt är det vi sådana här tillfällen som relationer vårdas och utvecklas. Vi är trots allt människor och inte tangentbordsrobotar.

Kommentera
2 april 2014 under Noterat | kommentera

Värt en omväg? Om kulturturism och kulturella fyrtorn

Tobias Tobias

Det finns tre vanliga misstag när det gäller kulturturism.

Ett misstag är att underskatta den. Vilket innebär att de som arbetar med kultur på en plats sällan får draghjälp eller erkännande för hur mycket man bidrar med i form av turistekonomiska effekter, attraktivitet och imagevärden.

Detta hänger ihop med det andra misstaget, men från andra hållet. Från kulturhåll undervärderar man helhetsupplevelsen för besökaren. Att det finns mer att uppleva utöver kulturen och konsten. Men det är få verksamheter som i sig själv utgör en anledning för en resa. Louisiana hade inte varit så populärt utan sin miljö.

Volante Research har vi mätt detta i en utredning för nordvästra Skåne. Något oväntat högt värderas just ”natur” som komplement till kulturupplevelsen.

Jag rekommenderar verkligen en läsning (klicka här) om du är intresserad av hur kultur, attraktivitet och besöksnäring hänger ihop. Vi har utvecklat en metod för att fånga in vilka verksamheter och evenemang som särskilt lockat, utifrån inspiration från restaurangernas Guide Michelin. ”Två stjärnor” ges till exempel för något som är värt en längre omväg.

Kan man mäta allting i siffror? Nej, men att försöka skapar tydlighet i vad som utvärderas och kräver stringens i analysen.

Det tredje misstaget apropå kulturturism?

Se bilden nedan. Höganäs utgör en sällsam mix av industri- och kulturarv. Men det kulturella kapitalet riskerar att urholkas om intrycket präglas av outletbutiker – och ett handelscentrum kan förläggas var som helst. Det unika måste vårdas för en unicitet.

Höganäs kultur outlet

 

Kommentera
20 mars 2014 under Noterat | kommentera

Bra med bråk

Tobias Tobias

Det sägs ofta om kulturpolitiken att det finns få skillnader. Igår presenterade Timbo en undersökning om Alliansens kulturpolitik, som får dåligt förtroendebetyg.

Förklaringen? Det beror förstås på vem du frågar. Det handlar inte om den genomförda politiken utan om dålig kommunikation, menar Lars Anders Johansson, som är Timbros kulturpolitiska talesperson.

Madeleine Sjöstedt, Stockholms kulturborgarråd, kommenterar:

”Jag noterar att om det är Cecilia Magnusson (M; i Riksdagens kulturutskott) eller kulturministern säger att Moderaterna har förändrats mycket och att man numera inte söker så mycket konflikter. Jag tror att det kan vara ett svar på den frågan och jag tror att det är mycket allvarligt för politiken. Om man inte vill ha en diskussion om kulturpolitik, hur ska man då få medborgarna att känna att kulturpolitik är viktigt?”

Jag tror att hon är inne på något viktigt. Idag har jag diskuterat på Länsmusikens årsmöte i Gävle — samtal mellan mig och David Karlsson på Nätverkstan, om kulturens roll i samhället — och vad vi hela tiden kom tillbaka till var behovet av ett ledarskap när det gäller kulturpolitik, att kunna förklara varför kulturpolitik behövs. Såväl regionalt som nationellt.

Där fanns också en diskussion om att ordet ”egenvärde” borde bannlysas. Det speglar dåligt självförtroende och föder inga fruktbara argument eller diskussioner, utan sätter bara punkt. Och kan därmed punkteras lätt av de som inte förstår eller inte håller med.

Själv går samma Sjöstedt till angrepp i SvD idag mot allianskollegor, nämligen de politiker som inte arbetar för fler fristäder. Det är en uppfriskande debattartikel på många sätt. Utgångspunkten är förstås Gävle och att moderattopparna där stoppar kultur- och fritidsnämndens positiva beslut.

Vad hon gör också är att just argumentera för en av kulturpolitikens roller, att arbeta för demokrati och yttrandefrihet:

”Längst fram i kampen mot auktoritära system återfinns kulturen och kulturskaparna. Konstnärer, författare, musiker, journalister och skådespelare som vägrar att underordna sig den inskränkning av varje människas rätt att fritt uttrycka sig som alla auktoritära samhällssystem vilar på. Därför har just dessa varit avgörande för länders demokratisering. Det räcker med att lära av Östeuropas frigörelse för att förstå detta.”

Hon känns ibland så ensam, Madeleine Sjöstedt. Ensam i sin strid mot stora delar av Stockholms kulturliv och kulturskribenter. Och ensam även när det gäller att ta strid i det övergripande, kulturpolitiska samtalet.

Kommentera
18 mars 2014 under Noterat | kommentera

Kulturnäringarna och kulturen

Tobias Tobias

Nivån på konst och kultur är inte sällan resultat av hur väl kulturnäringarna fungerar? Det gäller litteratur, musik och inte minst film.

Anna Serner, vd för Svenska Filminstitutet, diskuterar detta på sin blogg:

”…svensk film mår bra men den svenska filmnäringen mår dåligt. Just nu finna inget tydligt problem för svensk film, men om den problematiska situationen för filmnäringen inte får en lösning så kommer det snart drabba svensk film. Näringen har inte råd att chansa, utveckla och våga – vilket är ett måste för att filmens innehåll ska hålla en hög kvalitet.”

Med filmnäringen menar hon, antar jag, framför allt filmproduktionsbolag.

Bakgrunden är hur och om ett nytt filmavtal ska tas fram. Om jag tolkar Serner rätt så menar hon att det är farligt om man bara stirrar på resultaten som finns där ute just nu, som kan vara ett resultat av både tillfälligheter och arbete som lagts ner många år tidigare.

Resonemanget är en bra illustration av det ömsesidiga samspelet mellan de olika lagren i kulturekonomins välbekanta cirkelsystem. Det är inte bara kulturnäringarna (produktionsbolagen) som är beroende av kärnan (kreatörerna). Kreatöerna har problem att förverkliga sina visioner och att kunna sprida sina verk utan hjälp av andra aktörer.

***

Läs mer:
Förhållandet mellan kreatörer och ”industri” (musikbranschen)
Att beskriva kultur- och kreativa näringarna

 

Kommentera
5 mars 2014 under Noterat | 1 kommentar

Jag tänker på Ukraina och Grekland

Tobias Tobias

Medan många filar på Creative Europe-ansökningar eller börjar fundera på nästa strukturfondsperiod, så pågår krig och uppror på andra, närliggande ställen.

Det kändes på så sätt som att verkligheten gjorde sig påmind i Aten för två veckor sedan. Då ägde EU-konferensen ”Financing Creativy” rum. Att det var just det temat och just i Aten väckte i sig en del frågetecken på förhand.

Jag var inte där själv, men vad jag har hört väcker ändå en del tankar kring kulturliv kontra struktur, och det nationella kontra internationella, och — kanske — det fattiga kontra rika eller i alla fall rikare.

Min medarbetare Johanna Skantze, nu på Volante Research, tidigare vd för Generator Sverige, var med i en panel. Hon filmade klippet ovan och mejlade nedan om vad som hände:

”Temat kändes speciellt redan från början med tanke på det skick den grekiska ekonomin – och samhället – befinner sig i. Det visade sig också vara en riktig magkänsla. Den grekiske kulturministern hade inte mer än inlett sitt invigningstal innan det började bli oroligt i den fullsatta salen. Några minuter senare kom den första (hån)skrattsalvan, människor klappade i händerna och sedan, skrika rakt ut i salen. Kulturministern skrek tillbaka, ursinnig. I tumultet lyckades jag av den unga tjejen bredvid mig förstå att reaktionen satts igång av att ministern talat om att ”den grekiska ekonomin är på god väg att återhämta sig” och att ”kulturen kan bidra till tillväxt”. Jag förstår att detta för kulturrepresentanterna i salen uppfattas som ett hån i ett land där den öppna arbetslösheten ligger runt 35% och där människor har det svårt. Hur länge kaoset pågick har jag svårt att bedöma, länge var det i alla fall och jag blev djupt berörd. Det verkade det dock inte som någon av EU-byråkraterna blev eftersom konferensen sedan fortsatte som om ingenting hade hänt. Det gör mig beklämd och ledsen och får mig att undra: hur kan det bli bättre än såhär?”

Ofta rör vi oss i sfärer som fungerar som ekokammare. Det är sällan sfärerna kolliderar som i det här fallet. I bästa fall leder det till tankeställare, i sämsta fall fortsätter alla på olika nivåer utan att aldrig mötas.

***

Läs även vårt samtal med Rasmus Wiinstedt Tscherning som var moderator vid konferensen i Aten.

Kommentera
4 mars 2014 under Noterat | 2 kommentarer

Förhållandet mellan kreatörer och ”industri” (musikbranschen)

Tobias Tobias

Fördelningen på vd-nivå i musikbranschen är 82 procent män och 18 procent kvinnor. Häpnadsväckande snedvridet? Faktum är att detta är mer jämställt än för näringslivet som helhet, där 85 procent är män och 15 procent är kvinnor.

Vi har uppdaterat statistik om musikbranschen. Det är en relativt liten bransch — vi kom fram till att 8.778 personer var sysselsatta (år 2011) — men som påverkar desto fler med tanke på hur mycket tid vi lyssnar på musik, och vilken betydelse som musik har i våra liv.

I denna siffra räknas inte heller amatörer eller lärare med. En uppskattning är att antalet musiklärare på kulturskolorna uppgår till 5.000 personer, eller ungefär 3.500 heltider om man slår ihop antal deltidstjänster.

Som jag skriver i rapporten: ”Dessa personer har ofta också en viktig funktion för den lokala amatörkulturen som de inte sällan driver eller deltar i på ideell basis. Allt detta bidrar till ett musikklimat som på sikt är oerhört viktigt för framtida konstnärliga och kommersiella framgångar.”

På en kreatör går det en i industrin

Vi skapade också en ny typ av indelning, en uppdelning utifrån yrkesroller och typ av organisationer. Jag tycker själv att denna är mycket intressant eftersom den belyser hur en kulturnäring ser ut. Inte sällan i diskussioner om kulturekonomi och kulturella och kreativa sektorn lyfts kreatörer fram särskilt, men den omgivande ”industrin” — tänk de yttre cirklarna i vår typiska cirkel- eller solsystemsmodell, vilka fångar in förlag, distribution, tillverkning — utgör den största delen.

De här tre kategorierna valde vi:

  • Musikskapare. Artister, upphovsmän, musiker. (Exempel: Roxette Productions AB, Novemberregn AB.)
  • Musikindustri. Skivbolag, musikförlag, artistbolag, ”royaltyinsamling”. (Exempel: Stim, Live Nation.)
  • Handel. Skivbutik, grossist, distanshandel. (Exempel: Ginza AB.)

Figuren nedan belyser förhållandet, att det på en ”musikskapare” går en person i ”musikindustri”, utöver en mindre andel som arbetar i ”handel”. Är det rimligt? Ja, inte minst i en bransch där rättigheter är så centralt — att sälja och bevaka dem. Visserligen har inga i kategorin ”musikindustri” några jobb om inga låtar eller musikaliska verk finns, men vänd också på det: hur skulle dessa verk spridas och generera försörjning annars?

Diagrammet visar också på skillnaden när det gäller anställda eller enmansföretagare. I kategorin ”musikskapare” finns relativt fler företagare, ungefär hälften. Det är inte förvånande, men belyser att egenföretagandet utgör vardagen för väldigt många.

Screen Shot 2014-03-03 at 10.43.44 PM

Könsfördelning

En annan del av rapporten handlar om könsfördelning. Sex av tio sysselsatta inom musikbranschen som helhet är män. I hela näringslivet är fördelningen 52 procent män och 48 procent kvinnor som är sysselsatta. Könsfördelningen i musikbranschen varierar dock beroende på vilken branschdel vi tittar på.

Inom kategorin musikskapare är fördelningen relativt jämn, 54 procent män mot 46 procent kvinnor. Inom kategorin musikindustri är däremot två tredjedelar, 67 procent, män.

Screen Shot 2014-03-03 at 10.44.09 PMLäs mer

> Läs mer och ladda ner Musiksveriges rapport ”Musikbranschen i siffror 2012″

> Läs mer och ladda ner Volante Researchs rapport om sysselsättning och könsfördelning

 

Screen Shot 2014-03-03 at 10.56.07 PM
Kommentera
13 februari 2014 under Noterat | kommentera

Ledarskap

Tobias Tobias

I Storbritannien har ett partnerskap och en webbplats nyligen lanserats. Sajten, thecreativeindustries.co.uk, är inte märkvärdig i sig, men vad vi i Sverige kan lära oss av är hur man tar ett ledarskap i en fråga.

Ett behov finns onekligen just nu i Storbritannien, där tidigare och omtalade satsningar drabbats av stora nedskärningar, inte minst för att alla regionala utvecklingskontor lagts ner.

Men ändå.

En vilja att gå vidare, trots allt, pekas ut här. 19 organisationer, såväl branschorganisationer  som myndigheter och andra offentliga organisationer står bakom. Här finns Arts Council, British Council, kulturdepartementet, handels- och näringsdepartementet, och branschorganisationer för bland annat film, mode och musik. Sajten innehåller bland annat statistik, fallstudier, nyheter och kontaktuppgifter till nyckelpersoner.

Jag lunchade häromveckan med Robert Nilsson på Kulturdepartementet och han säger i vårt samtal här på Kulturekonomi att ”KKN-frågorna definitivt inte (är) någon dagsslända”, utan pratar om hur att diskussionen fått fäste i myndighetsstrukturer och i europeiska sammanhang.

Det är bra, men många skulle behövt höra detta för ett år sedan, och för två år sedan, framför allt för tre år sedan. Det är inte Roberts fel och jag förstår att frågan blev politisk och personlig och komplicerades av att en ny näringsminister i Annie Lööf tillträdde, och som inte bara ville ärva sin företrädares agenda.

Ett glapp uppstod. Ni kanske minns att jag och Emma i en debattartikel mot slutet av handlingsplanen, pekade på att just ledarskap i frågan saknades, då det inte fanns någon information — eller berättelse — om vad som skulle ända efteråt. Som någon projektledare konstaterade: ”Vi hade behövt (repliken på debattartikeln) innan alla budgetar för nästa år var satta.”

Min poäng är bara att egentligen krävs väldigt lite för att bidra till energi för många.

Kommentera
31 januari 2014 under Noterat | kommentera

Svenska modebranschen och kulturdriven tillväxt

Tobias Tobias

Infografik modebranschen

En ny statistikrapport har presenterats — den här gången modebranschen i fokus.

Är mode kultur?

Ett svar är att det är just kulturkomponenten som definierar mode. Annars är det bara kläder. Kultur i form av vad designen tillför samt sett till sammanhanget.

Det är jag och min medarbetare Joakim Sternö på Volante Research har skrivit och sammanställt rapporten, som i princip är en uppdatering av en liknande rapport från ifjol.

Klas Rabe på Tillväxtverket inledde presentationen av rapporten med att prata om betydelsen av kulturdriven tillväxt. Jag frågade Klas om det var ett medvetet begreppsval i förhållande till kulturella och kreativa näringar. Ja, sa Klas. Lättare för fler att förstå.

Det är förstås också samma begrepp som Umeå har använt en tid, då i samband med stadsutveckling.

Rapporten presenterar modebranschens storlek och förändring jämfört med förra året. År 2012 omsatte den svenska modebranschen 229 miljarder kronor, vilket var en ökning med 11 procent sedan 2011. Av dessa miljarder stod exporten för 60 procent och den inhemska marknaden för resterande 40 procent. Det går inte att isolera en förklaring bakom ökningen. Ökningar har skett i alla branschled och både i Sverige och utomlands.

Vad vi gjorde speciellt i år var att studera branschstrukturen, det vill säga hur det skiljer sig mellan små och stora företag.

Bakom rapporten står modebranschen, som koordinerades av Association of Swedish Fashion Brands.Tillväxtverket har delfinansierat.

Läs mer hos Tillväxtverket: rapporten “Modebranschen i Sverige – Statistik och analys 2014”.

 

Kommentera
17 januari 2014 under Noterat | kommentera

Presentation av ny modestatistik

red red

modebranschen

 

I nästa vecka presenterar Volante Research ny statistik om den svenska modebranschens ekonomiska utveckling. Rapporten är en uppdatering av mätningen från förra året men innehåller denna gång även en analys av branschstrukturen efter företagens storlek. Bakom studien står ASFB tillsammans med ytterligare femton organisationer inom modebranschen och Tillväxtverket som har finansierat studien.

Seminarier äger rum i Stockholm den 22 januari och dagen efter den 23 januari i Borås. Läs mer om exakt tid och plats och anmäl dig hos Tillväxtverket.

Kommentera
19 december 2013 under Noterat | kommentera

”Gratis inträde rekommenderas ej”

Tobias Tobias

Det är egentligen fånigt. En av de få blockskiljande frågorna inom kulturpolitiken handlar om en åtgärd som till sin storlek — både sett till pengar och hur många som nås — är mycket liten.

Det handlar om fritt inträdde till de museer som kallas ”centrala museer” och till stor del är belägna i Stockholm, såsom Nationalmuseum och Moderna museet.

Igår släppte Myndigheten för kulturanalys en promemoria som svar på en fråga från regeringen. Uppgiften var att studera vilka som besöker de statliga museerna och huruvida fritt inträde kan främja den kulturpolitiska målen.

Rapporten landar i en försiktigt formulerad bedömning att inte införa fritt inträde. Det är i stället bättre att pröva andra alternativ.

Orsaken är att de som framför allt väljer att dra nytta av eventuellt fritt inträde är de som ändå brukar besöka museerna. Det är dessutom den grupp som egentligen har råd att betala för sig.

Utredningen är intressant för att generellt förstå besöksmönster inom kulturen. 

Men utmaningen består. Hur når man nya grupper.

Kommentera